Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är väl sant, att inånga af Ehrenstrahls, Sylvii och M.
Mijtens’ lärjungar emigrerat under krigsåren, framför alla Midi. Dahl
och tre bröder Richter, och att andra, såsom Lucas von Breda och
Olof Pilo, dragit sig tillbaka från konstens utöfning; men några
funnos i landet kvar alltjämt och andra återkommo efter hand
utifrån. Det senare var fallet med den manieristiske G. E. Schröder,
som blef hofkonterfejare efter sin gamle lärare Krafft, samt med Olof
Arenius och Lorenz Pasch d. ä. M. van Meytens d. y. besökte
också, om än helt kort, fäderneslandet. Lorentz Paschs broder
Johan, den skicklige dekoratören, åt hvilken man nu bekostade en
studieresa, blef sedermera, jämte den inkallade porträttmålaren Joh.
Henr. Scheffel, anställd såsom lärare vid Ritare-akademien. Denna
mottog strax bland sina lärjungar bl. a. C. G. Pilo och C. Fr.
Adel-crantz, tvenne af frihetstidens ryktbaraste konstnärer.
Flere af Karl XII:s krigare hade, t. o. m. i Bender, visat prof
på sin konstnärliga begåfning, t. ex. Axel och Conrad Sparre. Det
var särskildt miniatyrmåleriet,, som inom den förnäma verlden
idkades och nu alltmera böljade omhuldas. Af kostnärsfamiljen Richter
stannade David d. y. kvar i riket och blef 1719 hofminiatör på
stat. Hans unge frände Gustaf Lundberg, som varit Kraffts elev,
höll nu på att i utlandet utbilda sin utomordentliga talang för
miniatyrmåleriet.
Efter den store Dahlbergs mönster öfvades ritkonsten alltjämt
flitigt af både militärer och vetenskapsmän för historiskt eller
na-turalhistoriskt ändamål.
Äfven kopparstickarkonsten hade, genom Suecia-antiqua-verket,
fått ett stort uppsving. Den gamle Jan v. d. Aveelen lefde ännu
kvar i Stockholm, och af honom undervisades en af frihetstidens
mest bekante mästare på detta område Erik Geringius. Denne
konstnärligt begåfvade prestman började redan nu vid unga år illustrera
arbeten, såsom M. G. Gyllenstierna-Bondes öfversättning »Den
gråtande . . . Synderskan» och skrifter i mekanik af M. Triewald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
