- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
15

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skades, liksom naturligen också lärjungarnes. Klockarne t. ex., som
jämte prästerna skulle sörja för folkundervisningen, skonades icke för
utskrifning. Först så småningom kunde platserna fyllas; och icke
förrän på 1730-talet blef skolornas stat åter bragt i ordning.

Den karolinska tidens arbete för folkupplysningen har med
skäl blifvit lofordadt *). I kyrkolagen hade inryckts föreskrifter om
att allmogens barn skulle lära sig läsa innantill och att alla skulle
vara hemmastadde i kristendomens förnämsta stycken. Nitiske
biskopar och församlingslärare hade på många håll drifvit denna
be-hjärtansvärda sak med godt resultat. Men ännu lämnade folkets
läskunnighet åtskilligt öfrigt att önska. Redan tidigt riktade
frihetstidens män sin uppmärksamhet härpå; och genom en förordning
af år 1723 blef folkundervisningen obligatorisk med straffpåföljd vid
försummelser. De fattige skulle undervisas på socknens bekostnad;
de öfrige antingen i hemmet på föräldrarnes ansvar, eller af
skolmästare och klockare.

Om hemundervisningen utfärdades 1726 nya påminnelser, och
i plakatet mot konventikelväsendet betonades nödvändigheten af
flitiga husförhör. År 1731 påbjödos också s. k. predikoförhör.

Det af Gezelierna väckta nitet för de finske undersåtarnes
upplysning fortlefde ännu. På deras språk utkommo alltjämt
undervisnings- och uppbyggelseböcker i Stockholm och Åbo. Nu började
man på allvar sörja för lapparnes »flitigare Underwisning i
Christen-domen och Scholars inrättande der på orten», hvarom en kgl.
förordning utkom år 1723, och för hvars skull en kommission också
tillsattes. Att intresset härför var lifligt, bevisas också af en i Uppsala
under prof. Grönwall (af A. Svebilius) 1721 försvarad afhandling
och af den för lappames kristendom synnerligen nitiske Göran Wallins

*) Jfr P. Paulsson, Historik öfver folkundervisningen i Sverige (1866),
N. Torpson, Svenska folkundervisningens utveckling (1888), samt J. Wahlfisk,
Den kateketiska undervisningen i Sverige (1889).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free