Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och nu utgaf geografiska tabeller, en historisk lärobok (1728), en
»tysk språkmästare» (1730) och ett latinskt-svenskt-tyskt-franskt
vo-cabularium (1732), begärde år 1729 och erhöll tillstånd att,
tillsammans med en Greifswalder-magister Ol. Wahlberg, upprätta en
»adelig societet». Denna skulle vara en såsom helpension inrättad
högre skola, där unge ädlingar skulle uppfostras till »intet någre
skolemästare, utan Cavaljerer». I brist på uppmuntran, och väl
äfven på grund af dålig ledning, afstannade denna läroanstalt efter
knappast ett års verksamhet *).
En enskild skola för flickor, hvarom år 1732 annonserades i
tidningarna, hade en enkefru Adlerstolpe upprättat i hufvudstaden.
Redan nu utkom en rätt stor litteratur, som visar det stigande
intresset för ungdomens uppfostran i fysiskt, moraliskt och
intellektuellt hänseende. Vid universiteten utgåfvos afhandlingar i detta
ämne under professorerna Hermansson, Rydelius, J. Steuchius m.
fl. Och från predikstolarne lade man uppfostringssaken
vederbörande allvarligt på hjärtat, så t. ex. A. Kalsenius, hvars predikan för
de kungliga om »Ungdomens skyldighet» utgafs 1726. Man
öfver-satte böcker från engelskan och franskan, om »Underwisning för en
ung herre», »Underwisning för en ung printzessa» m. fl., hvarom strax
mera skall talas. En lärare för de kgl. pager na Nils Hufwedson
Dal skref, till en högvälboren person, ett litet »Betänkjande om en
ung Herres information» (anonymt 1725). De råd, som här
meddelades för dem, som ämnade ingå i »ähroståndet», gingo i en rätt
praktisk riktning. Enär svenskan ännu icke ägde någon »faststäld
or-thographie», borde den unge mannen, för att tå en stil, läsa och
»extrahera recesserne». Gyldenstolpes, Klodts och Abrahamssons
arbeten i statslära och juridik anbefalldes. Att studera logica &
meta-physica tillkomme mest läroståndet; »för ähroståndet äro de mindre
*) Se H. Hernlunds Bidrag, bil. VI. Där omtalas också Liitkeman,
hvil-ken åtminstone en gång, i Aug. 1727, höll ett föredrag på Riddarhuset (öfver
försynens omsorg om Sveriges religion).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
