Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såväl tidskrifts- som roman-litteraturen gick nu ut på det
uppfostrande, moraliserande. Detta var, såsom vi ytterligare skola finna,
tidens allmänna tendens. I Förspråket till Strimesii Anmärkningar
öfver posttidningarna år 1724 (tr. 1726) utreder också And.
Ry-delius detta förhållande, sedan han angifvit studiernas praktiska nytta
såsom först disciplinarisk, så civilisk (omedelbart praktisk) och
slutligen moralisk; han säger:
Ja man kan utan Hyperbole säja at, hvad Discourserna angår, denna
Tidens Temperament är helt moraliskt. Det är nu såsom et allmänneligit Mode,
at moralizera . . . Hvilket Maner i wårt käre Fädernesland, i anseende til
allmänhet, är tämmeligen nytt, och kan räknas ibland dänna Tidens besynnerliga
egenskaper. Jag kan i min Enfaldighet intet annat finna, än det nu är et
stycke af Gudz underliga Oeconomie, och et förbod til något godt. Under
dänna högsta orsaken . . . äro twå större Under-Orsaker, hwilke i Norden
haft sin wärkan, och snart låta sig finna, Neml. i. En allmän nöd, Fruchtan
och Fara för undergång, och sedan en hastig Liknelse til Bättring genom dän
behageliga Freden. 2. En kär Riksdags-Frihet: hvarigenom alle qwicke, och
hurtige Snillen, de der tilförende legat, såsom en swag Eld under Askan
fördolde, äro i hast upwäckte, och fått lust til den Politiska Medicinen.
Det tillhörde, ända från början af det föregående århundradet,
den högre uppfostran, att barnen, sedan de erhållit en första
undervisning i hemmet eller skolan, skickades ut under någon mentors
ledning till främmande länder, särskildt till de stora städerna och
bildningsanstalterna, för att fullborda sin edukation. Dessa resor,
hvilka stundom varade flera år, voro tvifvelsutan af stor betydelse
för vår kulturutveckling. Med allmänbildningen i det hela stod
också särskildt språkkunskapen högt i Sverige. Franska och tyska
talades i nästan alla bildade hem; i många också italienska, som
man redan under Vasa-regenterna hos oss börjat att studera.
Jämte de blifvande embetsmännen och krigarne gingo äfven,
och nu mera än förut, handelns och industriens män ut på resor för
att utbilda sig i sina fack. I den lärda världen ansågos utländska
studieresor också nödvändiga; och kunde den unge bildningssö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
