Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biblioteken.
45
Den litteratur, som våra offentliga bibliotek denna tid kunde
erbjuda forskarne, var i allmänhet icke synnerligen rikhaltig. Störst
var Uppsala universitetsbibliotek, som redan vid århundradets
början ägde omkring 30,000 band och 300 handskrifter. Under
Ben-zelii tjugoettåriga, högst förtjänstfulla bibliotekariat ökades böckernas
antal med 3,000 och handskrifternas fördubblades. Den af
Sparf-wenfeldt hemförda dyrbara samlingen fick ytterligare tillökning 1722.
Äfven om andra gåfvor, af lord Carteret m. fl., meddelades dessa
år notiser i Acta lit. Su. År 1724 införlifvades med biblioteket
de för Sveriges odlingshistoria högst viktiga Palmsköldska
samlingarna, som Gr. Benzelius inköpt af änkan.
Kgl. biblioteket i Stockholm, som genom slottsbranden 1697
lidit oersättliga förluster och hopsmält till omkring en fjärdedel af
dess forna storlek, ökades väl så småningom under bibliotekarierna
C. Odelström, föga bekant i våra litterära häfder, Henrik Brenner,
som på återvägen från en vetenskaplig resa i Persien fängslats i
Ryssland och där kvarhållits till 1722 i ett öfver tjugoårigt fängelse,
och (från 1732) Gust. Benzelstierna, en broder till de ofvan omtalade
tre professorerna och blifvande (ärke)biskoparne.
Lunds universitetsbibliotek, hvars skatter jämte det gamla
dom-kyrkobiblioteket utgjordes förnämligast af Karl XI:s donation af den
Gripenhielmska samlingen, lär år 1729 ägt sammanlagdt 10,000
band. Det hade till chef under större delen af denna period den
illitterate P. Aurivillius; därefter en kort tid filosofen och teologen
Nils Lagerlöf.
Biblioteket i Åbo var litet och illa medfaret. Så småningom
tillväxte det nu, framför allt genom A. Scarins lifliga intresse.
De lärda institutionerna i hufvudstaden reglerades, såsom de
öfriga, genom kansliordningen. Såsom sekreterare i biblioteket skulle
egentligen censor librorum tjänstgöra; om dennes verksamhet skall
strax talas. Riksarkivet förestods, efter Elias Palmskölds död 1719,
af sekreterarne Joh. Fr. von Schantz och (från t727) Olof Esten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
