- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
46

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berg. Bland yngre tjänstemän framstod där nu A. A. Stiemman.
Till rikshistoriograf utnämndes 1719 förre Pernau*professorn Jacob
Wilde, som innehade denna post till sin död 1755.

Antikvitetskollegiet, grundlagdt af den store mecenaten Magnus
Gabriel De la Gardie, hade under Karl XI:s dagar haft sin
glansperiod och hade uppväckt i landet ett storartadt intresse för den
fornnordiska litteraturen och Sveriges äldsta historia. Redan mot
slutet af 1600-talet blef emellertid dess verksamhet inskränkt. Det
nedsattes från kollegium till arkiv med en sekreterare och två
assessorer. Trots alla ansträngningar af Johan Peringskiöld, som gjort
stora samlingar, hvaraf dock det mesta förstördes i slottsbranden,
och som äfven under krigsåren sökte uppehålla intresset för
an-tikviteterna, kunde det icke länge hållas upprätt, utan förföll
alltmera, framför allt af brist på medel. Efter Peringskiölds
afskeds-tagande 1719 blef sonen Johan Fredrik sekreterare och efterföljdes
1725 af Joh. Helin. Assessorer voro under förevarande period
N. Keder och C. L. von Schantz. Den fanatiske
Rudbeckia-nen Er. Jul. Biörner blef »translator af gamla språket». Några
skrifter utgåfvos af arkivet under denna tid, och särskildt sökte
grefve Gustaf Bonde uppmuntra dess verksamhet. Andan därinom
var dock för litet modem, och det aftynade så småningom för att
år 1786 officiellt upptagas i Vitterhets-, Historie- och
Antikvitetsakademien. Dess storartade samlingar delades mellan Statens
historiska museum, Riksarkivet och Kgl. biblioteket.

Flere bland desse nu nämnde, äldre och yngre, lärde voro
flitige samlare af böcker och handskrifter. Nämnas kunna särskildt
Benzelierna, Roberg samt Stiemman och bland rikets månge
bildade prester A. O. Rhyzelius. Öfverste Erik Gyllengrip ägde en
stor och dyrbar samling af äldre tryckta och otryckta arbeten; vid
auktionen efter hans död 1737 inköptes en stor del däraf till
det Piperska biblioteket på Engsö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free