Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indragningsmakten.
51
Karl XII. I 2i år förestod Rosenadler samvetsgrannt och nitiskt
censorssyssian, från år 1722 såsom kansliråd, och tog 1737 afsked med
statssekreterares titel. Tyvärr synes hans censorsjournal numera icke
kunna anträffas. Men af åtskilliga andra handlingar kan man döma
om hans verksamhet. Han ifrade mycket för litteraturens
utveckling i god riktning och hade bevakandet af svenska språkets renhet
och formskönhet till ett af sina förnämsta syftemål. Annars behöfde
censor enligt instruktionen af 1688 icke befatta sig med de arbeten,
som hade »något fehl uti elaboration eller styl och äre utan
art», hvilka kunde hänvisas till »professorernas och scholaemästares
correctioner». Rosenadlers yttranden vid böckers censurering äro
vanligen mycket väl valda. De verk han berömt sättas äfven af
eftervärlden högt. Stundom taga hans censurer form af hela företal,
hvarpå ofvan anförts exempel. Rosenadler visade sig äfven mycket
välvillig mot unge litteratörer, hvilkas verk han ansåg skulle blifva
af betydelse för den nationella odlingen. Ett bekant exempel
härpå är hans förhållande till Dalins Argus, som han med råd och
dåd uppmuntrade.
På det hela var mössregeringen under Horn ganska liberal i
sitt förhållande till pressen. Under hattpartiets välde kom
indragningsmakten att begagnas vida oftare. På grund af politiska skäl förekom
före 1734 egentligen blott en enda märkligare indragning, nämligen
af en under riksdagen 1726, från postkontoren i Engelholm,
Halmstad, Jönköping m. fl. orter utskickad broschyr »En swensk
Ministers swar till Riksrådet, Præsidenten och Landtmarschalken Gref
Arwid Horn», hvilken broschyr, af »en ähreförgiäten menniskia
up-dicktat», var riktad mot den Hannoverska alliansen och uppfylld
af de orimligaste beskyllningar. Enligt ett kgl. plakat af 20 Juni
1727 skulle den vid kåken brännas, och för upptäckandet af
författaren utlofvades en hög summa. Man misstänkte den kvicke poeten
Sam. Triewald vara upphofsmannen, och sannolikt stod han eller andre
holsteinskt sinnade personer bakom den såsom författare gripne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
