Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finansiella ställning särdeles fördelaktig, utan egentligen af
efeme-risk natur.
Under 1700-talets första decennier hade, oaktadt krigen, på
flera håll gjorts ansatser till näringarnas, särskildt industriens,
upphjälpande. Flere vetenskapsmän ägnade sig däråt, inseende med
Rydelius, att »de lärde wetenskaperne i långlige tider hafwa warit
drefne alt för mycket Theoretiskt och alt för litet Practiskt».
Den förnämste af de på detta sätt verksamme »ekonomerna»
var Christopher Polhem, som länge under frihetstiden fortfor att
gagna sitt land, biträdd af sin son Gabriel. Polhem hade gjort
viktiga förbättringar i bergverksindustrien; han hade hjälpt Ch.
Sheldon vid den stora dockbyggnaden i Karlskrona, fårdigblifven
1724, och han hade sökt sätta i verket biskop Brasks gamla plan
att förbinda öster- och vesterhafven genom en kanalled, hvilken
plan Er. Benzelius i bref omtalat för sin svåger Emanuel Swedberg
(Swedenborg), Polhems lärjunge.
På riksdagen 1720 inlämnade Polhem två betänkanden
»angående oeconomien och commercien samt öfwer segelfartens
inrättande emellan Stockholm och Giöteborg»; dessa utkommo följande
år på trycket. Arbetet med denna kanal återupptogs verkligen
några årtionden senare, utan att man dock denna gång hann mer
än påbörja ett slussverk vid Trollhättan.
Polhem sökte alltjämt intressera allmänheten för sina praktiska
förslag, skref uppsatser härom i Acta lit. Sueciæ och utgaf 1726
»Åtskillige allmänna Hushållsförslager» samt 1729 en »Berättelse om
sina förnämsta Mekaniska Inventioner», af hvilka flera, t. ex. metoden
att tillverka förtent järnbläck, blefvo af stor betydelse. En sådan,
ännu fullständigare förteckning ingick i det efter hans död
offent-liggjorda »Patriotiska Testamente» (1761). En stor del af hans
uppsatser från yngre och äldre åren blefvo aldrig tryckta; de
förvaras i Kgl. biblioteket och i Linköpings bibi., några i afskrift
äfven annorstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
