Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oktober 1726 uppsatte den såsom memorialförfattare särdeles
flitige David Silvius ett mot prästerna rätt skarpt »Oförgripeligt
Betänkande angående ett Öfwer-Consistorii inrättande i Sweriges
Rike». Följande året, från hvilket man har flera »Vota» i denna
fråga, antogs verkligen förslaget af ecklesiastiska deputationens flertal.
Det blef emellertid aldrig verkställdt, kanske på grund äf Horns
önskan att icke stöta prästeståndet, som också låtit uppsätta ett
»Bevis mot nödwändigheten af ett Consistorium Generale». Silvii
memorial utkom emellertid 1730 från trycket (i Reval?).
Icke blott efter makten på det kyrkliga området sträfvade
prästerskapet. Det sökte äfven att skaffa sig en i socialt afseende
mera ansedd ställning. Man ville för ecklesiastikstaten hafva en
viss rang införd; hvarom ärkebiskopen på 1720 års riksdag
inlämnade en supplik. Häremot utkom en brochyr, sannolikt tryckt i
Reval: »Är det christeligit och med wår Evangeliska Lära enigt, at
Högwördiga Prästerskapet söker rum ock säte på det werldsliga
Ståndets Rang-ordning». Den lilla skriften anses vara författad af
sekreteraren Nils (von) Lang, en svåger till prosten Grubb och i
kyrkopolitiska frågor af samma riktning som Silvius. Med
prästerskapets rang blef häller intet af.
I .en annan skrift vände sig Lang mot bruket, att
biskops-sönerna adlades. Denna skrift hade titeln »En Rättskaffens Biskops
Swar till sin Son, som begärt, det Fadren wille förskaffa Honom
och hans Syskon Adeligit Stånd». Med ständigt citerande af
bibelspråk utvecklar föfattaren här ingående högfärdens skadlighet och
det olämpliga i att präster eftersträfvade världslig ära. Huru få äro
icke, fortsätter han, som verkligen äga de egenskaper, tapperhet,
vishet etc., som böra öppna dörren till adelskapet:
Kom, jag skal visa dig en hemlighet, och optäcka orsaken dertil:
män-niskjorna weta intet, och vilja intet weta, eller om de weta, förakta de rätta
wägen at komma til rätskaffens wärdighet til Adeligit Stånd • •.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
