Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De långvarigaste och mest förbittrade förorsakades, såsom redan
nämnts, af pietistema.
Tre af pietismens allra första representanter hos oss lefde ännu
kvar, ehuru i fängelse. En af dessa, f. d. professorn i Pernau
Johan Folcher, frigafs dock nu, sedan han på riksdagen 1719
bönfallit om prästeståndets intercession. De båda öfrige, svärmame
från Åbo Peter Schæfer och Lars Ulstadius, dogo jnot tidskedets
slut i fängelse, den förre i Gefle, den senare i Stockholm. Båda
voro föremål för stor uppmärksamhet af denna tids fromme.
Ulstadius, som mot slutet hade ett rätt lindrigt fängelse, var en
ledare för de frireligiöse i Stockholm. Särskildt anses
mystikern Sven Rosén, som slutligen blef landsförvisad, att hafva varit
hans lärjunge.
I Stockholm hade pietismen egentligen från omkring år 1712
börjat sticka upp hufvudet. Dess förnämste ledare var under lång
tid den redan omtalade kamreraren Elias Wolker, slutligen
kammarråd och adlad von Walcker, hvilken skildras såsom en verklig
patrfot, men en häftig och obetänksam man. Till hans krets hörde
myntmästaren Lorentz Carelberg och assessorn Georg Lybecker.
Vid den senares död 1716 skref finnen Jonas Tellman, informator i
Carelbergska huset och en ifrigt predikande pietist, ett kväde om
»Liusens barns seger öfwer mörksens makt», där det skildras huru
nu »harmas helfwetet och himlen frögdfull qwäder».
Denne Lybecker, efter hvilken man 1729 utgaf en liten
traktat, »En Christelig Föreställning och Underwisning om Kläders första
Upkomst», anses också vara den hufvudsaklige författaren till den
bekanta pietistiska sångboken »Mose och Lamsens Wisor», hvars första
upplaga utkom 1717. Jämte Lybecker uppgifves såsom författare
till dessa visor den redan nämnde och längre fram såsom religiös
skald omtalade Jonas Rothåf, vid hvars död 1721 kyrkoherden
Schröder höll en s. å. tryckt likpredikan. En ny upplaga af Mose
och Lamsens Wisor, omtalad bl. a. i Acta lit. Sueciæ, utgafs 1720
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
