Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af finnen J. Tolpo. Senare upplagor, hvilka alltjämt då och då
utgifvits t.’ o. m. år 1877, hafva såsom tillägg, eller andra del,
»Evangeliska Läro- och Böne-Psalmer», skrifna af C. G. Österling,
en särdeles flitig litteratör, såsom regements-auditör fången efter
slaget vid Pultava, sedermera en af pietismens framskjutne män i
Stockholm, från hvilken dock meningsfränderna, för »en mången
be-dröfvande sak», slutligen drogo sig undan.
Dessa sånger, som i nära två århundraden begagnats vid
många frommas andaktsstunder, äro enkla och innerliga, men
något salfvelsefulla och stundom väl mycket triviala, sällan däremot
polemiska. Tonen är ungefärligen den samma som i våra dagars
frikyrkliga sångböcker.
Mot hållandet af enskilda religiösa sammankomster utfärdade
regeringen, efter brefvet mot sekterismen 1706, redan 1713 ett nytt
påbud. Från ungefär först nämnda år härstammar ett kväde om
»De s. k. pietisters phariseiske anlete», hvilket kväde lär författats af
den besynnerlige J. H. Schonheit. En längre polemisk dikt
benämnd »Kättersk röst och willfarande meningar hörde af thet s. k.
Pietisterie» skrefs också under denna tid. Den hade kyrkoherden
Nils J. Sparman till författare och börjar: »Kom sij ett under diur
uti Wårs Herres hage». Och så kom 1715 Ingemund Bröms med
»Ett kort Tilskott» till Fischlins antipietistiska bok, hvari alla
pieti-sternas satser bemöttes och slutligen polemiserades mot mystici och
svärmeandar, såsom m:me de Bourignon, hvars skrifter äfven började
läsas och t. o. m. öfversättas hos oss.
För öfrigt gjorde pietismen icke mycket buller af sig de
sista åren af Karl XII:s regering. Men efter krigen tog den
åter stor fart.
Den pietistiska rörelsen i Stockholm och i några andra delar
af landet fick nu en stor förstärkning genom de från ryska
fångenskapen återvändande krigarne och ämbetsmännen. Under de
stora lidandena i fångenskapen hade många af desse fått en allvarlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
