- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
138

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

venticula och natt-visiter . . . thesse anderike drängar hafva ock
funnit sina anderika pigor».

Från pietistiskt håll dundrade man:

Wächtare blåser Alarm, til strids Ehr I lefwande rusten . . .

Babel har hoptals arbetare legt, som kiämpas om Lönen

Flicka de remnande murar och stödja de lutande wäggar . . .

Så skildras Babels d. v. s. statskyrkans kamp mot de fromma i
ett griftkväde öfver en afliden »rättfärdig» — måhända
komministern C. Kiellin — hvilken »lefde fördold», men likväl icke
ryggade tillbaka för »Babels heliga fräsande wigt och mordiska wrede».
»Hwar finnes nu en Präst, som ömsint skjöter fåren», klagades i ett
annat, längre, pietistiskt kväde. Och man uppkastade den frågan
»huru wida en Ogudagtig Präst kan sägas lära rätt uti
Församb-lingen». I ett »Christeligit Betänkande» sökte en Christianus
Or-todoxus besvara denna fråga så, att Guds ords kraft väl ej »skal
dependera af Personen som lärer»; men är prästen så förblindad,
att han icke förstår Guds ord, så följer däraf, »att han ej eller
kan rätt lära».

Den pietistiska striden, som medfört en välbehöflig
uppryckning för statskyrkans prästerskap, fick utlöpare i några andeliga
rörelser särdeles i Göteborgs och Lunds stift, men äfven i och
omkring Stockholm och i Finland samt på enstaka punkter också i
Vester- och Östergötland. Bröderna Eriksson, ledarne för de
sedan s. k. Skevikarne, hade redan på 1720-talet börjat en religiös
rörelse i Österbotten. I Stockholm väckte de s. k. Gråkoltarne

o. a. separatister i början af 1730-talet uppseende.

Dessförinnan hade dock den frikyrkliga riktningen i Sverige
fått ny näring genom hitkomsten af en hälft mystisk, halft
rationalistisk svärmare Jok. Conr. Dippel. Under namn af Christianus
Demoer itus hade denne redan i början af århundradet utgifvit flere
fanatiska skrifter, som i och utom Tyskland väckt stor uppmärk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free