Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han sig mera lugn och blef en af Stockholms mest utmärkte
för-samlingslärare, »arbetsam, munter, gifmild och menniskoälskande*.
Haris till största delen under följande tid utarbetade predikningar
läsas flerstädes ännu; äfven hafva hans andeliga sånger blifvit rätt
mycket spridda.
Nära Tolstadius stod konduktören vid fortifikationen C. M.
von Strokireh, hvilken dock var vida mera separatistiskt stämd än
den förre, fasthöll vid många af Dippels satser och alltjämt under
flera årtionden oroade prästeståndet med inlagor och angrepp. År
1729, då han blef inkallad i förhör, växlade han stridskrifter med
kyrkoherden Arnell; och i början af följande årtionde samlade han
i Mommas hus på Södermalm en del anhängare, som bildade ett slags
kommunistiskt brödraskap *).
Annars efterträddes den pietistiska rörelsen, efter några år,
af en annan fromhetssträfvan: Hermhutismen, som, äfven .den, skulle
framkalla bittra strider och en rätt stor litteratur.
*) Strokirch utgaf 1768 f. »Vidimerade Acter» rörande rättegången mot
Tolstadius jämte en lefnadsteckning öfver denne. Om de pietistiska och
Dip-pelianska rörelserna se vidare Fryxells Berättelser d. 32 o. 33; J. A.
Lindgren, Bidrag till den svenska Pietismens historia I (1879); E. W. Bergman,
Några bidrag till svenska kyrkans historia under förra århundradet I (1873);
K. Henning, Joh. Conr. Dippels vistelse i Sverige samt dippelianismen i
Stockholm 1727—1741 (1881); Dens., Bidrag till kännedomen om de religiösa
rörelserna i Sverige och Finland efter 1730 (1882—91); Arvid Källström.
Bidrag till den svenska pietismens historia I (1894; innehåller en mängd
utdrag ur protokoll och memorial, men röjer brist på kännedom om den
tryckta litteraturen).
Om prästerskapets ställning under denna tid se särskildt A. G.
Ceder-schiöld, Riksdagen i Stockholm 1719; »Bidrag till svenska kyrkans och
riks-dagarnes historia ur presteståndets arkiv» af S. P. Bexell, A. Ahlqvist och
A. Lignell; samt Hjalmar Nordin, De ecklesiastiska deputationerna under
Fredrik I:s regering (1895; behandlar utförligt frågan om Consistorium
gene-rale mixtum).
För detta kapitel hafva ur följande han dskriftsamlingar begagnats:
Riksarkivet Ecklesiastika handlingar t. VIII—X (ur prästeståndets arkiv); Upps.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
