Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krystade eller falska, blefvo mycket spridda utomlands *),
Öfver-sattes till tyskan, danskan och italienskan; men, egendomligt nog,
aldrig till svenskan, endast med undantag af »Bouquet de
di-verses fleurs», som 1767 utkom med titel »Grefve Oxenstiernas
Sedo-Lexor*.
Johan Oxenstierna hade, såsom det hette i Benzeliska
Bref-vexlingen, blifvit »namnkunnig först af sina många resor och
yppighet, sedan af sin bok, men nu på slutet signalerat sig med en
mycket upbygglig och ångerfull utlåtelse om sin vita anteacta».
Denna »utlåtelse» hette »Johan Oxenstiernas Betrachtelser i Enslighet»
och var dedicerad till drottningen, all uppbygglig litteraturs
be-skyddarinna. Det är en samling af 211 reflexioner, hvilka
vanligen afslutas med något bibelspråk, en latinsk sentens af någon
kyrkofader eller klassisk auktor eller med ett franskt eller svenskt
ordspråk eller vers. Synnerligen intressanta äro dessa korta
betraktelser icke. Bland de bättre må nämnas n:o 30 om sträfvandet
efter allas vänskap, n:o 116 f. om kläder och högfärd, n:o 174
om adelsstol thet etc.
Flere högadlige sysselsatte sig, såsom redan blifvit nämndt, med
öfversättande af uppbygglig litteratur.
Äfven en högadlig dam må här omtalas, grefvinnan Maria
Gustafwa Gyllenstiernat änka efter riksrådet Carl Bonde. Hon hade
efter Arn. d’Andillys franska bearbetning öfversatt Flavii Josephi stora
arbete om judarnas historia, hvaraf första delen utkom år 1713
*) F. U. Wrangel uppräknar i inledningen till »Grefve Oxenstiernas
Sedo-Lexor i urval», Stockholm 1891, 13 franska upplagor; två kunna tilläggas:
La Haye 1757 och Li&ge 1772. »Bouquet de diverses fleurs» finnes i
handskrift flerstädes, t. ex. Uppsala bibi. rnss. V. 264 och i Ehrenheimska
biblioteket å Grönsöö. Af 1767 års upplaga af »Sedo-Lexor», som skall vara
sällsynt, finnes ett exemplar äfven i Lunds univ. bibi. Oxenstiernas »Pensées»
voro på franska mycket lästa i Sverige; de citeras t. ex. af J. Wallenberg i
»Min son på Galejan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
