Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. Törner, D. Achrenius och A. Rydelius. Till Cartesii första
anhängare hos oss hade läkarne räknats; och en framstående läkare
och filosof af denna skola lefde kvar några år in på frihetstiden;
M. G. (von) Block, hvars framgångsrika kamp mot obskurantismen och
Paracelsismen redan omtalats.
Både Cartesius och statsfilosofiens förnämste målsmän under
1600-talet, Grotius och PufendorfF, hade haft direkt förbindelse med
Sverige. En Pufendorffs lärjunge, som dock mindre sysslade med
statsrättsliga spörsmål än med naturfilosofiska och allmänt moraliska,
var Michael von Sirokireh, fader till den i förra kapitlet omtalade
Dippelianen. Denne hade varit reduktionskommissarie i Lifland,
men lefde nu på sin gård Sundby, hvarifrån han utskickade ett
par arbeten. Det ena var en liten »lucubratiuncula» om solens och
jordens rörelse, hvilken bemöttes af professor Quensel och
stämplades såsom »semi-Tychonsk». Det andra, märkligare, utkom 1721
under titel »Lucubrationes Sundbyenses de moralitate sive scientia
semetipsum aliosque regendi*. Under erkännande af författarens
lärdom påpekar dock anmälaren i Acta lit. Su. — mot vanan i
denna tidskrift — att oegentligheter och inkonsekvenser icke saknas,
särskildt t. ex. vid bestämmande af viljans begrepp.
Leibnitz’ filosofiska åsikter, koncentrerade kring monadläran,
uppfattningen af världen såsom den bästa möjliga och af
förhållandet mellan Guds nödvändighet och människans frihet, liksom af
förhållandet mellan själ och kropp, såsom ett »systema
præstabi-litum», hade väl hos oss tidigt blifvit kända, men icke ännu vunnit
anslutning. — Man har trott sig finna spår af Leibnitz*
spiritua-lism i de korta psykologiska anteckningar, konung Karl XII
efterlämnat *). Cartesii system och Thomasii modifikation däraf synes
denne däremot icke gillat.
*) Orätt kallade »afhandling». De äro tryckta i de ur Nordbergs
historia utsöndrade, men efteråt särskildt utgifna »Anmärkningar vrid k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
