Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»die wahre und schlechte Unendlichkeit». Världen har blifvit till
genom en Guds viljeakt d. v. s. »af intet»; och Gud styr
fortfarande världen såsom Försyn. Cartesii åsikt, att världen blott
erhållit impulsen för sin tillblifvelse af Gud, men sedan utbildat sig
själf, är af alla hans satser, menar Rydelius, »den wärsta, som af
hans redliga wänner med rätta beklagas».
Den närvarande världen är blott en af möjligheterna för Gud
och icke, såsom Leibnitz ansåg, den bästa möjliga eller för Gud
nödvändig.
Den »elementariska enheten» eller monaden skulle enligt
Leibnitz hafva lif och känsel; men hvad som har känsel, måste ock
vara på något sätt själfmedvetande. Själfmedvetandet är den
medfödda kunskapen. Just däruti att man kan tänka och tvifla, säger
Rydelius med Cartesius mot skeptikerna, visas att man är lefvande;
och kriteriet på kunskapens sanning ligger i »känselns» o:
perceptionens klarhet. På ideerna om sannt och falskt hvilar
icke-mot-sägelsens sats. På ideen om det varande den tillräckliga
grundens lag.
Frågan om själens odödlighet, hvilken måste förutsättas,
liksom dess frihet, för morallagens skull, samt frågan om förhållandet
mellan själ och kropp, hvarvid särskildt polemiseras mot Thomasius
och Leibnitz-Wolff, äro hos Rydelius icke fullständigt eller
någotsånär tillfredsställande utredda.
Rydelii psykologi erbjuder dock flera intressanta punkter. I
läran om »inclinatio», som sättes emellan »perceptio» och
»determi-natio», den själsfunktion som gifver anledning åt själens »frivilliga
rörelser» eller aktivitet, ligger ett erkännande af känslan såsom en
af själens hufvudförmögenheter. Såsom dess högsta form sätter
Rydelius »sensus intimus», hvilken både uppfattar själslifvets fakta och
dess öfverensstämmelse med den högsta morallagen.
Rydelii filosofiskt-religiösa världsåskådning, spridd i en mängd
otryckta och flera ofta omtryckta skrifter, har utan tvifvel utöfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
