Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stort inflytande på vår andliga odling. Det torde icke vara
orätt, att i Rydelii verksamhet sätta en af orsakerna och en väsentlig
sådan till att rationalismen icke hos oss fick en så hastig och
vidsträckt utbredning som i andra länder.
I afseende på den filosofiska spekulationen fick emellertid dels
Lockes empirism, dels Leibnitz-Wolffs spiritualism snart rätt många
anhängare. I statsfilosofiskt afseende hade Lockes fördragsteori här
upptagits såsom ett stöd för folk- eller rättare riksdags-friheten,
såsom ofvan berättats; men annars väckte Lockes teorier ännu icke
någon märkligare diskussion hos oss.
Chr. Wolffs utveckling af Leibnitz’ system upptogs däremot
redan nu i föreläsningar och skrifter, särskildt i Uppsala.
Universitetskansleren Cronhieim fann sig också år 1732 föranlåten att i en
skrifvelse anmoda professorerna varna de studerande mot dessa
»onödiga subtiliteter».
Bredvid de gällande filosofiska systemen hade, ända från
1600-talets början, funnits hos oss, om än med rätt få anhängare, en
naturmystisk riktning, vida afvikande från den logiskt nyktra
ske-matisering, hvartill de förra gjorde sig skyldiga. I denna mystik
kom den under medeltiden tillbakasatte Plato eller rättare
nyplato-nikernas filosofi till heder. Äfven ur Paracelsi besynnerliga skrifter,
så väl som ur J. Böhmes, hämtades visdom. Af allt detta finner
man spår i Urban Hiämes arbeten, särskildt i »Acta chemica
Hol-mensia» (1712), hvilka, tillökade med en ny del, åter utgåfvos 1753
af J. G. Wallerius. Hiärne, som varmt kände den »stora liuflighet
som Naturens ransakande med sigh hafwer», hann emellertid aldrig
utföra sin tilltänkta »Hyperphysiologia».
Såsom en anhängare af den »hermetiska» vetenskapen kan man
också räkna grefve Gustaf Bonde, hvilken med sin flera gånger
omtryckta »Clavicula Hermeticæ Scienticæ» 1732 började sitt
naturfilo-. sofiska skriftställarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
