Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att Jesper Swedbergs fromma världsåskådning var bemängd
med mycken mystik, har redan visats. Att döma af hans företal
till »Cathechismi Gudeliga Öfning» skulle man kunna tro att han
läst medeltidsmystikerna och Cusanus. I hans åsikt om »det lika»
och »det olika» och deras enhet, såsom konstituerande lifvet, tycker
man sig verkligen finna en efterklang af Cusani snillrika lära om
»coincidentia oppositorum».
På sonen Emanuel har Swedbergs mysticism säkerligen varit af
betydelsefullt inflytande; och härigenom är då kontinuiteten funnen
mellan den äldre svenska naturmystiken och den störste svenske
mystikerns ännu af många omfattade system. Genom flere
undersökningar på det naturvetenskapliga området gjorde Swedenborg
förstudier till detta sitt natursystem. De berörde särskildt
värmeläran, kemien och mineralogien. Berömd blef hans skrift om
»Watt-nets Högd och forna wärldens starka ebb och flod, bewis utur Swerige»,
lofordad ännu af Berzelius. Hans från Leipzig i fyra delar utgifna
»Miscellaneæ observationes» behandlade till stor del mineralriket.
Först år 1734 blefvo hans »Opera philosophica et mineralia»
synliga; och hans läror om naturen, människan och Gud höra närmast
till följande period.
Ännu under 1600-talet härskade en medeltidsartad uppfattning
af naturen såsom något, om icke direkt ondt, så dock af
under-ordnadt intresse och icke värdt en ingående forskning. Utöfver
den i Moseböckerna meddelade världsförklaringen behöfde man icke
gå. Blicken för naturens mångskiftande lif var ännu beslöjad.
Hugskott och fantasifoster, barnsliga iakttagelser och löjliga eller
vidskepliga förklaringar vanställa naturforskarnes skrifter ända in på
1700-talet.
Först så småningom började en hållbar, empirisk metod blifva
erkänd. En Bacons frisinnade åsikter, som nedgjorde alla idoler,
kommo så småningom till sin rätt. Bacon har, yttrade N. H. Dal
i företalet till sin öfversättning af »Sermones fideles», åstadkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
