Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeck och Roberg hade gjort anteckningar om vattenfall, hvarom
E. Ribe 1722 disputerade. I Acta lit. Su. meddelade N.
Hival-sirom och almanacksutgifvaren B. Wassenins iakttagelser om Göta
älfs samt Vetterns vattenhöjd.
De mest omfattande hydrografiska forskningar gjordes af
kyrkoherden Dan. Tiselius i Hammar vid Vetterns norra ända. År 1723
utgaf han, uppmuntrad af Er. Benzelius, en »Uthförlig Beskrifning
på den stora Swea och Giötha Siön Wätter». Denna rätt
intressanta bok lämnar, jämte en geografisk och historisk beskrifning på
den märkliga sjön och dess stränder, en redogörelse för dess
naturförhållanden. Förf. stöder sig här på Hiärne, Swedenborg och
Block. Tiselius visar stort intresse för naturen och uppträder mot
vidskepelse och öfvernaturliga förklaringar. På naturligt sätt
försöker han, med tillhjälp af sina fysikaliska och kemiska insikter,
förklara de ^egendomliga fenomenen, såsom hägringar, vattnets hastiga
sjunkande etc. Genom en mängd iakttagelser bevisar han, att
Vet-tern icke, såsom man allmänt trodde, har underjordisk förbindelse
med andra sjöar.
Resultaten af sina forskningar hade Tiselius underställt dr. Petr.
Martins omdöme. Denne tillsände Tiselius sina anmärkningar, hvilka
under titeln: »Ytterligare Försök och Siö-Profwer uthi Wättern» 1730
offentliggjordes af Tiselius, som till dem fogat egna förklaringar
och en mängd nya iakttagelser. I förra arbetet hade Tiselius re-
dogjort för sjöns fauna samt för sätten att fånga djuren. Om ålen
t. ex. meddelade han intressanta rön, som bevisade att den
fortplantas genom rom. Detta styrktes ytterligare nu mot utländske
och inländske författares, t. ex. Robergs, åsikt om »åhle-modran».
Tiselius förråder rätt stor beläsenhet och öppen blick för den
verkliga empiriska metoden. Citerande Hiärnes ord att »det är
mera at finna ett sanningz-rön än giöra 10 disputationer wid
Aca-demien», förklarar han, att »nu för tijden giäller ingen annan
Phi-losophie, än den som grundar sig på rene och tydelige Experimenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
