Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spjåkvetenskapen eller rättare språkkunskapen stod i Sverige
högt redan på 1600-talet. Att personer kunde tala och skrifva
flera språk var ännu under följande århundrade icke ovanligt; många
kunde sju, somliga nio eller ännu flera. Studiet af de österländska
och de klassiska språken drefs för det mesta i teologiens tjänst.
Den jämförande språkforskningen åter, ännu i sin första linda, tjänade
vanligen, såsom vi sett, historiska ändamål.
Genom renaissancen och reformationen hade studiet icke blott
af grekiskan, utan ock af de österländska språken uppammats. Hela
bildningen fotades väl ännu i formellt afseende på klassisk grund;
men under 1600-talet hade intresset för den orientaliska forskningen
stigit betydligt.
Våra främste orientalister, bland hvilka ofvan, på tal om
universiteten, flere nämnts, hade användts vid den stora
bibelöfversätt-ningen, som aldrig blef slutföljd. Såsom den förnämste kännaren
af Gamla Testamentets språk och arkeologi framstod Olof Celsius,
som också utgifvit en katalog öfver Sparfwenfeldts österländska
boksamling. Anseende utomlands ägde Henrik och Erik Benzelius samt
dennes efterträdare såsom bibliotekarie G. Wallin och, icke minst,
And. Norrelius, hvilken nu började i Amsterdam utgifva arbeten,
som visade hans stora kunskap i hebreiska, chaldeiska, syriska och
arabiska. För sin kännedom om österländska språk voro också
sekreteraren, sedan kanslirådet G. Celsing samt ministern i Paris
P. N. von Gedda m. fl. laici bekante.
De fleste af de nämnde orientalisterna gjorde sig kända
äf-ven såsom grekiske språkforskare, framför alla Erik Benzelius, som
sysslade med nya upplagor af flere grekiske författares, särskildt Ol.
Ol. Gyllenborg, Werwing. 01. Rudbeck, »Coyett» D. Anckarstierna, C. D.
Ehrenpreus, J. T. Geisler, Hofsten, Wiedman, A. E. Gyllenstiema, W. von
Rosenfelt, P. Lagerlöf, Lindschiöld, örnklow. Några bland dessa voro helt
obetydlige tillfällighetspoeter. De flesta omnämnas i .»Det Carolinska
tide-hvarfvets komiska diktning» eller i förevarande arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
