Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien började under 1600-talet så småningom tillkämpa sig
en aktad ställning. Men för att höja denna gaf man poesien en
roll i samhällets uppfostringsarbete. Det blef sålunda dess uppgift
att icke blott behaga, utan också gagna. Och detta gagn
fattade man alldeles direkt, närmast såsom en inverkan på sederna,
en moralisk vägledning. Häraf vitterhetens öfvervägande
didaktiska prägel.
1600-lalets didaktik, hvari ett religiöst element nästan med
nödvändighet ingick och stundom blef behärskande, hade merendels
varit torr och prosaisk. Haquin Spegels stora beskrifvande
rimme-rier hade blifvit tongifvande på detta område. Efter 1705 års
upplaga utgåfvos åter 1725 »Guds Werk och Hwila» samt »Thet öpna
och tillslutna Paradiset», tryckta i Leipzig på bekostnad af J. H.
König. Tjugo år senare skulle en samlad, ehuru okritisk och
ofullständig upplaga af Spegels »Poetiska Skrifter» utkomma.
Man kan verkligen tala om en Spegelsk skola, såsom
florerande hos oss ända till Dalins tid och med representanter ännu
senare. Till denna slöt sig särskildt, såsom tongifvande, fru Brenner,
och det blir framdeles ofta tillfälle påvisa den Spegel-Brenner ska
riktningens inverkan. I prosaföretalet till Guds Werk och Hwila
hade’ mästaren öppet uttalat sin anslutning till Horatii
utite-dulci-teori och förkastat åsikten, att poesien blott skulle behaga. Likväl
medgaf han, att det stundom kunde brukas »något werldsligit skiemt»,
medveten som han var om den estetiska lagen, att »till åtskillige
målningar behöfwas åtskillige fargor».
Bland äldre smaklärare lefde ännu kvar Thorsten Kudeen,
under hvars presidium några estetiska afhandlingar omkring början af
århundradet ventilerats i Åbo. Rudeen var vida berömd såsom
författare af »Finska Helicons Fägnesånger». Såväl dessa som flera
bland hans smärre tillfällighetsdikter, ofta afskrifna och dessutom
af Carlsson och Sahlstedt aftryckta, efterbildades af denna periods
poeter. Tillhörande samma riktning som Columbus, Lagerlöf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
