- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
224

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra städer och orter, t. ex. hälsobrunnarne Medevi och
Wiks-berg. Berättelser om festligheterna vid kröningarna och några
andra tillfällen, särskildt under den s. k. Eriksgatan 1722, som
från vissa håll sågs med oblida ögon, utkommo också från

trycket.

I Stockholm användes vanligen, liksom under föregående
pe-Tiod, Riddarhuset såsom festlokal för dylika högtidligheter. Det
framgår icke ur riddarhusdirektionens protokoll, att dessa
festligheter officiellt föranstaltats. Sannolikt var det också oftast af egen

•drift, som de unge skalderna här läto höra sig. För desse var det

ju ett tillfälle att göra’ sig bemärkta och skaffa sig beskyddare.

Med undantag af den nyss omtalade Broor Rålamb, som

flere gånger höll tal på Riddarhuset, uppträdde där mest yngre
skalder, såsom Nils Siobceus 1720 (på latinsk prosa), Gusl.
Siråh-lenhielm (på vers) och C\ H. Sirömfelt (på svensk prosa) 1731
samt C. U. Hiärne 1732 (vers). Betecknande är, att när Strömfelt
tio år senare, då han var hofrättsråd, skrifvit ett kväde på
drottningens födelsedag, han då förklarade för censorn, att han icke
ville »detta Tal pronunciera, emädan han mente sådant eij wara
•enligit med hans embete, utan wille det allenast skrifteligen
framgifwa».

Någon gång finner man, att Stockholms rådhus användes, liksom
äfven rådhusen i andra städer, för dylika poetiska festligheter. Där
höll t. ex. 1719 Johan Schwede öfver Karl XII ett tal i obunden
stil, afslutadt med verser.

I det kgl. Palatset å Riddarholmen, som begagnades såsom
»Kungshus», innan slottet blef färdigt, upplästes någon gång de tal,
som hållits på Riddarhuset. År 1726 finner man en studiosus C.
J. Brehmer där hålla en latinsk oration öfver Helmfelt. Men
vanligast utfördes där vid de kungliga högtidligheterna kantater och
divertissementer, oftast med tysk text; de skola nedan på tal om
•dramat vidare omtalas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free