- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
242

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och smak slår felt . . .» Ännu samma år hon dog, 1730,
riktade hon till Ulrika Eleonora, som städse varit hennes
beskyd-darinna, en lyckönskan på födelsedagen, hvilken dikt kan betraktas
såsom skaldinnans svanesång och med sina vemodiga
inlednings-verser och med slutstrofernas invokation till Gud: »Varelse, som
utan dagar, Tideskiftningar och åhr», ännu är rätt läsbar.

Jämte den fosterländska festdikten var skaldebrefvet fru Brenners
förnämsta poetiska område. I »epistolar-stylen» skref hon äfven under
sina sista tolf år rätt typiska stycken. Några hafva ofvan nämnts;
ett annat sådant riktade hon på nyåret 1721 till Margaretha
Gyl-lenstierna, tredje makan till Arwed Horn, hvilken hon också vid ett
par tillfällen uppvaktat med dikter.

Den gladare tillfällighetsdikten, bröllopskvädet, hade aldrig
varit fru Brenners starka sida. Prof på ett par äldre, rätt vackra
sådana hafva lämnats af Atterbom och B. E. Malmström. Någon
gång kunde den allvarliga frun förirra sig in på det skämtsamma
området Bland trenne bröllopsdikter från hennes sista år lämnar
den, hon 1720 skref vid sin dotters gifte med assessor von Schantz,
en inblick i författarinnans eget äktenskapliga lif. Med vemod
ihåg-kommer hon där den »samdrägts andans wälbehag», som präglat
det samma; och hon utbrister

Ses en skymt af Engla-Frögden
Utom Högden,

Gies oss Prof där af ibland,
Sådan försmak käns och niutes,
Fins och slutes
I ett kärligt Äckta-Band.

Sist riktar hon till Gud, »Kiärleks källa, rik af Nåde» etc., en
varm bön för de båda, som nu gåfvo hvarandra handen.

I grafskrifterna kände sig fru Brenner, med sitt allvarliga,
betraktande sinne, mera hemmastadd. Också skref hon, äfven under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free