Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet. Risells kväde bar dock ett visst intresse för de dåtida
svenska förhållandena. Hans satiriska »Beskrifning öfver Åmål» har
också sina utländska föregångare. Bland af Hanselli icke upptagna
tillfällighetsdikter af denné poet kan nämnas en vid Abr. Bergmans
och M. S. Risells bröllop 1718: »När man en dygdig maka får Sitt
ädla nöje man visst når». Sitt egentliga beröm har Risell fått
genom två rätt vackra visor, den ena reflekterande öfver »Et sinne
som mot låck och påck Wid dygd sitt ankar fäst», som man
jämnställt med Kellgrens bekanta Ode, den andra en kärleksvisa i
herdestil »Ack Echo du nymph».
Den förnämste svenske poeten i Uppsala, under Risells tid,
var 01. Rndbeck d. y., hvilken redan under Karl XI:s tid var
bekant såsom skald och då bl. a. skref två äfven i vår nuvarande
psalmbok upptagna dikter, samt sedan under loppet af nära femtio
år esomoftast uppträdde vid högtidliga tillfallen. År 1719 höll
han öfver konung Karl ett sorgetal på vers, fullt af brak och
dunder, men äfven af rätt oförbehållsamma yttranden. Endast några
veckor senare höll han ett tal öfver drottningen-»solens»
tronbestig-ning. I detta fröjdekväde, som framför allt torde gjort »de
Rud-beckska sånggudinnorna» så berömda, prisas fredens välsignelse gent
emot krigets styggelse; och svenskarne uppmanas:
Ty kläd, tu kämpa folk, nu a,f titt hårda kynne
Och lär alt mer och mer at få ett fredlingt sinne.
Jämte några andra festkväden, såsom vid konungens återkomst
1731, har man från 01. Rudbecks senare år några poetiska
beskrif-ningar, såsom öfver eldsvådan i Stockholm 1723, öfver gården Noor
med dess Aloe, öfver Rosersberg, öfver Ådön, alla tämligen prosaiska
och, i synnerhet de bägge sist nämnda, uppfyllda af
mytologiskt-filologiska spetsfundigheter. Äfven i den yngre Rudbecks poesi
finner man bredvid ansatser till storslagenhet karrikatyrartade smådrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
