Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Freses rykte såsom skald daterar sig egentligen från
Karls-dagen år 171$, då han på Riddarhuset fick uppläsa sitt delvis rätt
ståtliga »Echo å Sweriges allmänne Frögde-Qwäden». Sedan hade
han uppvaktat både konungen och prinsessan Ulrika Eleonora med
verser; och under förevarande period uppträdde han, såsom vi sett,
flera gånger såsom skald vid märkliga tillfällen. Han började också
nu, år 1724, att till utgifning samla sina kväden. Två år
därefter utkommo hans »Åndelige och Werldslige Dikter», af hvilka
senare han, som nu ville veta så litet som möjligt af »världen»,
dock blott medtagit ett mindre antal — omkring en tredjedel, väl
sådana, som då voro redan bekanta och spridda i afskrifter. 1726
utgaf Frese också »Korta Sede-Läror och Sede-Tillämpningar». Två
år därefter utkommo hans »Passions-Tankar» samt »Några Poetiska
Samblingar». De sista tillfällighetsdikter, han däri införde, förskrefvo
sig från Juli månad 1728. Han upphörde emellertid icke därmed
att dikta; man finner nämligen vid begrafningar i November s. å.
två kväden af honom och ett i Mars 1729.
I tillfällighetsdikten afvek Frese icke mycket från den vanliga
slentrianen. Tvärtom gå hos honom igen drag från flere
föregångare. I det kungliga kvädet 1715 erinras man både om
Dahl-stiernas Narva-allegori och Rudeens uttryck om svärdens smidande
till plogbillar. Den senare imiterade han också, såsom han själf
erkänner, i sin rätt bedömda grafdikt »En herde klagar sin
herdinnas bortgång». Med Columbus, hvars »Hwad är det åt»
-melodi han ofta använder, liksom någon gång Lagerlöfs
Elisandra-meter, märker man flera öfverensstämmelser; ett af Columbi tyska
kväden, om tacksamhet mot Gud, har han ockå öfversatt. Spegels
Frese har, utom af Cygnaeus och Vasenius, särskildt blifvit tecknad af
Atterbom och Ljunggren, hvilka liksom B. E. Malmström, G. Lagus o. a.,
meddela flera utdrag ur hans dikter. Vi hänvisa till Ljunggrens omsorgsfulla
framställning, där särdeles Freses Vårbetraktelser fint analyserats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
