Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldre karolinska kulturriktningen var sådant en sund och äfven
uppbygglig verklighetsdiktning. För fru Nordenflychts (senare)
samtid var det osmakligt, det saknade polityr 1); den inre sedligheten
brydde man sig icke så mycket om.
Emellertid väckte Qwinno Spegeln redan några år efter sin
framkomst klander i en skalderevy, intagen i Swenska Nitet 1738.
En af denna tidskrifts utgifvare 01. Celsius d. y. upprepade
sedermera, i sitt omnämnda Tal om Smak, klandret för »twetydigheter»
och framdrog dessutom åtskilliga »febuserier» hos Kolmodin. Men
i Acta lit. Su. och i flera andra publikationer fick denne mycket
loford, äfven för det poetiska i arbetet. Sahlstedt, som redan såsom
»Arimaspus» uppträdt mot Sw. Nitets omdöme, meddelade i sin
Samling flera utdrag och påpekade i sin bok »Om Tankar» etc. många
vackra partier. Lidén berömde särskildt Kolmodins
naturbeskrif-ningar och liknelser. Och under hela 1700-talet, ja ända långt in
i vårt århundrade var Qwinno Spegeln, hvars första del utgafs på
nytt 1770, och hvaraf ett litet utdrag trycktes 1867, »mångas ro»,
såsom äfven fru Nordenflycht erkänt.
Kolmodin blef också från flera håll, och särskildt af den
fromma drottningen, till hvilken Qwinno Spegeln dedicerats,
uppmanad att äfven på samma sätt afskildra Nya Testamentets kvinnor.
År 1750 utkom också verkets andra, kortare del, skildrande dessa i
32 afdelningar. Framställningssättet och tonen äro här, på det
hela, de samma som i förra delen; men här var icke så mycket
tillfälle till drastiska målningar. I stället märker man, särskildt i Sede-
*) Betecknande är, att utgifvaren af den nya upplagaij (1770), Gabr.
Rosén, till ursäkt för den bristande polityren i Kolmodins versifikation, anmärker
*at, särdeles då han skref om gamla Testamentets Qwinnor, en von Dalins
luttrade smak och ogeinena renhet i uttryck så mycket mindre hunnit utbreda
sig, som hans kosteliga mönster icke ännu vore til* *. — I »Några bilder
af-tryckta ur O. Kolmodins Biblisk Qwinno-Spegel*, Lund 1867, äro ur första
delen aftryckta nio skildringar (af hvilka dock två egentligen tillhöra
Hes-selius).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
