Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och redan våra förste kritiker anmärkte hans plattheter. Stundom
blir hans ton dock mera enkelt religiös. I versifikatoriskt hänseende
hör han icke till periodens bättre poeter; särskildt äro hans rim
ofta dåliga 1).
Två rätt bemärkta poeter utom det andliga ståndet, hvilka
af eftervärlden blifvit ogynnsamt bedömde, voro W. Kruse och
C. Serlachius.
Wilhelm Kruse har ofta omtalats i det föregående. Vi hafva
sett honom uppträda vid fosterländska bemärkelsedagar samt med
nationalekonomiska kväden. Han var också såsom poet
»allmänne-ligen känd och namnkunnig», fastän hans dikter vanligtvis voro
anonyma eller på sin höjd betecknade med W. K. Ända från
1709 hade han från Göteborg utskickat flera folkskrifter, dels af
moraliserande beskaffenhet, dels i patriotisk viston. Af förra slaget
voro t. ex. hans Lyckönskan på hundrade årsdagen af Göteborgs
grundläggning 1718 och »Eldz-Bref om Götheborgs olycka» 1721. Flera
af Kruses visor, som merendels tillhöra Karl XILs sista år, blefvo
vida spridda och utkommo i två eller flere upplagor; sådana äro
»Modige piltar och bussar i fält» från 1710, »Minsta droppan lifligt
blod» från 1714 samt framför allt »Lifwet alla hålla kärt» från
1715. Detta sistnämnda kväde blef, särdeles i ett utdrag
börjande med »Wåra föder gingo på», synnerligen populärt; i
skilling-trycket har det omtryckts åtminstone ännu 1854 och meddelas
anonymt hos Sahlstedt och B. E. Malmström. Genom Kruses visor
går ett verkligt fosterländskt-religiöst patos och en sann folklig *)
*) Gröndahls kväde öfver Ulrika Eleonora »Dottern Sweas ynkeliga
Klagan», hvarvid redan censorn gjorde åtskilliga anmärkningar, har genom fru
Nordenflychts skalderevy samt genom Hammarsköld blifvit ökändt. G. skref
också vid drottningens begrafoing »Odödelige Ärestoder». Bl. a. liktal höll G.
ett öfver prosten H. Grise 1749, hvilket jämte verser utgafs såsom
»Äreminne». Hans nattvardsbok »Et . . . Botfärdigt Skriftebarn», hvaraf upplagor
utkommo 1746 och 1797, afslutas med en psalm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
