Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^n; folkliga och ålderdomliga uttryck använde han också gärna i
sina öfriga dikter 1).
Mindre med visor än med torrare didaktiska och
nationalekonomiska kväden sysselsatte sig den flitige landtmätaren under
förevarande period. Hans rimmarlust följde honom i alla lifvets
förhållanden, i med- som motgång. Han besjöng sitt yrke och sina
skiftande lefnadsomständigheter. Han skref icke blott festkväden
till de kungliga — kröningsverser hållna i krystad akrostikonstil —
och lyckönskningar till enskilde, utan också inlagor och
böneskrifter för sig och andra. En versifierad supplik om
landtmä-tarnes ställning inlämnade han till riksdagen 1723; en böneskrift
för landshöfding Focks änka blef aftryckt i Bergii Allahanda I. Huru *)
*) Kruses dikter finnas dels i tryck, dels i rättad renskrift nästan
fullständigt samlade i Upps. bibi. mss. V. 48 a., sannolikt af K. själf ordnade till
utgifning. De omfatta näs 1—90 samt 176—200 jämte några å lösa lappar.
Tryckta äro omkring 40, de flesta i Göteborg, några (senare) i Stockholm. Bland
de otryckta må nämnas »Then ädla mätekonsten», »Skatteläggnings-memorial»,
om gården Hanström (hexameter), »Samtal imellan Gud och en rådlös
Bergsman», »Siu Daga Samtal imellan Frågwis och Wenkiär» (ett digert
moraliserande rimmeri), »Helsosam Siuka» (intressant i kyrkohistoriskt hänseende
såsom behandlade den s. k. Främmestadssjukan, en religiös rörelse i
Wester-götland på 1730-talet), vidare om Yttersta domen, Kristi himmelsfärd (i Spegels
stil) etc. Kruse hade också öfversatt Dor. Engelbretsdatters ofvan s. 157
omtalade uppbyggelsepoem. En hans versifierade inlaga till borgmästaren i
Vennersborg 1726 synes genom afskrifter blifvit bekant.
Polemiken om klockaresynen, hittills i historien blott omtalad i
förbigående (af Fryxell och Tottie), finnes fullständigast i Nordin. 4:0 1982 å
Upps. bibi., som dock bör kompletteras med Nat. 29 i Link. bibi. mss.
Wilh. Kruse har blifvit föremål för en monografi af W. Berg
(Göteborg 1894), som meddelar mycket nytt om hans lefnad men föga om hans
diktning, enär författaren icke känt till ofvan nämnda samlingar af K:s
poetiska alster.
Rörande Eldsbrefvet, som äfven behandlats af Berg i »Samlingar till
Göteborgs historia» IV, kunde åtskilligt tiläggas; Stockholmsprästen J. Croel
skref Anmärkningar däremot, men en Göteborgsbo gaf Kruse en belöning
därför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
