Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Broms berättas det emellertid, att »han skref wisor och sålde
uti tryckerierne i Stockholm, så ofta honom feltes penningar att
supa på»- Äfven Frese ville kanske icke kännas vid åtskilliga visor,
som redan blifvit bekanta. Men många bland dessa anonyma
diktalster kan man äfven med nu tillgängliga källor identifiera. Att en
rätt stor del af de karolinske skaldernas visor ännu länge sjöngs,
har ofvan antydts. Bland denna periods diktare kommo också icke
få att rikta folkets litteratur; Frese, Kolmodin, Lohman, Hiortzberg,
Hallman, Gyllenborgame och Rudenschöldarne blefvo populära
diktare, fastän sällan i tryck och visböcker namngifna. Icke så få
historiska och politiska kväden samt äfven festdikter, skrifna såväl
till de kungligas som till privatpersoners högtider, blefvo nu folkets
egendom, hvilket ofvan visats. Det har ju alltjämt så tillgått, att
folket snart tillägnat sig hvad som sjungits i de bildades kretsar;
och dessa visor kvarlefva hos det förra ännu länge, sedan smaken
inom de senare blifvit förändrad och förfinad, så att visorna icke
längre för dem äro njutbara.
Ännu sjöng^ allmänt af folket de gamla balladerna; någon
gång också i de bildades kretsar, såsom man ser af visböckerna.
En mängd af de äldre erotiska, idylliska och humoristiska visorna
voro fortfarande populära. Bland de vackraste idylliska visor, som
{först?) nu blefvo allmänt sjungna, är »Wåhrens och Sommarens
Liuf-lighet»: »Then grönskande blomstrande fagnande Wåhr» etc., hvilken
från år 1727 ofta förekommer i skillingtrycket äfven i variationer.
Också i folkets naturbeskrifvande visor börjad^ annars
senrenaissan-cens herdeton mänga sig in. Man hade redan länge sjungit om
Silvia, Florinna, Delia, Celadon etc. Det erotiska och t. o. m.
galanta fick i dessa visor stort spelrum. »En kort Berättelse huru
som Selecond bortmiste sin aldrakjäraste wän Nasti» afslutades med
den under hela 1700-talet populära visan »Tusslullerilull, skällkossan
min», hvaraf Hammarsköld och Arwidsson meddelat varianter. Till
början af 1700-talet kan man också spåra den synnerligen vackra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
