- Project Runeberg -  Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733 /
317

(1895) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig tillsammans och löpa omkring gator och gränder, samt inkomma
uti husen, med den så kallade Juhl-Bocken, Stieman och andre
få-fångligheter*; hvilket nu skulle beifras. Det andra förbudet gällde
skjutande på allmänna platser och i husen* så wal Ny-Åhrsdagen
som andre Tider om Åhret».

Ännu sjöng man vid lekar och danser. Åtskilliga visor, som
påträffas i skillingtryck och i handskrifna samlingsböcker, torde
ursprungligen varit ämnade härtill. I några visor är den dramatiska
tonen omisskännelig. Ofta diktades ny text till dansmelodier,
såsom *daldansen*, menuett, courant samt de fransk-nationala rigaudon
och bourrée.

Melodier infördes alltjämt utifrån; de flesta voro kanske
franska. Stundom angifver det interjektionala omkvädet den främmande
härstamningen: turelure, houplinette, lambo etc. Några svenska
tonsättare hade dock satt musik till visor, hvilka melodier blifvit
allmänt bekanta.

I Uppsala var sedan den äldre Rudbecks och Har. Vallerii
tid det musikaliska intresset vaket. Professor Er. Burman var en
särdeles framstående teoretiker på detta område. År 1728
disputerade en A. Löfgrön om generalbasen och följande året en J. Chr.
Durceus om de första musikkompositörerna.

Genom hofkapellet upprätthölls musikintresset i Stockholm.
Redan under slutet af 1600-talet hade där uppförts utländska operor.
Under Karl XII:s tid, t. o. m. de sista åren, utfördes på kungliga
bemärkelsedagar -»cantater* eller »conserter* med svensk eller tysk
text. Från förevarande period finnas rätt många sådana
bevarade genom tryck, några också i handskrift l). Såsom kompositörer
uppträdde musikanterna D. Kellner, E. J. Londicer och F. H.
Meifer, alla utländingar. Ofta torde musiken sammansatts af
melodier hämtade från olika håll. Dessa konserter och kantater ut-

*) Klemming har i sin dramatiska bibliografi blott antecknat en, en tysk
»Consert» från 1720.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefriodl/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free