Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vetenskaper, konster och vältalighet: »de äro lika som strålarne
af olika lynne, hvilka genom blandning sammangöra det ljus, hvaraf
Nationens fägring mäst blänker».
Den allmänna kulturströmningen — hafva vi funnit — var
ledd ifrån de stora, »heroiska» uppgifterna. Den direkta nyttans
princip var den alltmera, medvetet eller omedvetet, allrådande.
»Dygden», »sanningen», »rättvisan» och »friheten», som uppfostraren såväl
som statsmannen, forskaren såväl som skalden sträfvade att
förverkliga och förhärliga, skulle nu alla reduceras till nyttans begrepp.
Betecknande är, att And. Celsius — annars, enligt Sahlstedt,
»grann-synt äfwen i Skalde-wärk» —, när han en gång yrkade på poeseos
professurens indragning, såsom sin åsikt uttalade, att »en skicklig
handtwerkare ofta kan göra riket större nytta än den, som i fyrtio
år trampat Parnassen».
Denna nyttans princip hade emellertid icke blott för landet
i dess helhet, utan också för litteraturen, goda följder. Det var den,
som ledde sträfvandet att uppodla modersmålet, att det måtte blifva
tjänligt äfven för vetenskapliga, sociala, ekonomiska o. a. »nyttiga»
framställningar; och denna sträfvan möttes med den hos svenskarne
alltjämt lifliga patriotiska entusiasmen. Redan under denna korta
period blef språket ganska högt utbildadt i renhet, regelmässighet
och praktisk användbarhet; om än genom Dalin och senare
författare stora steg skulle tagas framåt i afseende på dess välljud och
lediga behag. I full öfverensstämmelse med det fosterländska
nyt-tighetssträfvandet sökte man nu också att popularisera litteraturen.
Det uppblomstrande tidningsväsendet är ett af de förnämsta
tecknen härpå.
Den nya tidsströmningen hade dock icke på allå kulturens
sidor en fördelaktig inverkan. I afseende på sederna och
religiositeten märker man snart en tilltagande förslappning eller ren
likgiltighet. Den offentliga moralen var väl redan på 1720-talet
skakad genom konungens sedeslöshet; men den varmt religiösa, karo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
