- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
1

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSTA SKÖRDEDAGEN.

Det är en söndagsqväll i början af Augusti. Dagen har
varit glödande varm, men nu, då solen lutar mot vester
och aftonvindarna leka i de böljande sädesfälten, är der
godt att vara derinne i ”fars-lusthuset,’1 med väggar af
syrener och tak af det i midten stående päronträdets stora
krona. Nämndemannen Per Svensson och hans ”mora” (hustru)
sitta derinne. Han rökar ur sin silfverbeslagna
sjöskums-pipa, under det hans blickar med välbehag dröja, än på det
frodiga kål-landet, hvilket utbreder sig vid lusthusets ena
sida, än på de andra grönsakssängarna vid dén andra.
Genom löfsalens dörröppning hade han en fri utsigt öfver de
stora sädesfälten, hvilka utsträcka sig rundt omkring så
långt blicken kunde nå.

Moran läste halfhögt ur Ödmans postilla, dock ej med
djupare andakt, än att hon ganska väl märkte den stora
gulgråa kattens mindre hederliga afsigter på de stora
ostarna, hvilka i en träbur, hängande under
sommarstugu-fönstret, voro uppställda till torkning. Bien surrade och
förirrade sig emellan bladen på de höga stockrosorna och
de hvita liljorna på blomsterrabatterna; ett och annat äpple
föll tungt ned från träden; hönsen och ankorna på gården
pratade om att gå till ro, och storken på taket klapprade
af otålighet öfver, att maken ännu klef i vattenpussen
bakom ladugården, istället för att komma hem med
qvälls-mat åt familjen. Dessa voro de enda ljud som störde
tystnaden, tills Moran hastigt reste sig upp och ropade:

Skånska slättboens lif. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free