Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudkläde, och de i guld skiftande flätorna, hvilka, lik
en krans, lågo kring det vackra hufvudet, glänste i
solskenet. Fosterfadren talade ifrigt til henne om något,
hvarpå hon tycktes lyssna med uppmärksamhet.
Dagvarden var slutad; Per Svensson och Johanna
närmade sig, hvarunder Olof hörde henne fråga: ”Kommer
lian nästa söndag?” och nämndemannen svara: ”Ja, mor
och du få baka fint bröd på Lördag.”
Det stack häftigt till i Olofs hjerta, han visste ej
h var före.
Johanna talade nu med sina fostersystrar och lemnade
dem ett litet knyte päron; detta var den enda åtskillnad
på deras och tjenarnas måltid, och denna åtskillnad
jem-kades genast derigenom, att flickorna delade ut frukten så
långt förrådet räckte.
Gårdsdrängen steg upp och kommenderade:
”uppställning.” Olof sökte uppfånga en blick af Johanna, men hon
tycktes ej tänka på annat än de hornskedar hon
sammanplockade och nedlade i de nu tömda korgarna.
Middagen kom, men den hvita helgrynsgröten, kokad
i mjölk, ville ej smaka Olof; han såg oupphörligt mot
köksdörren, men mor Per Svens slog sjelf mera mjölk i
faten och lade nya smörklimpar i grötfatens midt, då den
förra, ”smörhålan,” hvari gröten doppades, var uttömd; och
ingen Johanna syntes till.
Då de andra sofvo sin middagssömn på rågfältet, med
kärfverna till hufvudgärd och utan annan skugga, än den
de på näsorna neddragna mösskärmarna och sjaletterna
förmådde skänka, vred Olof sig sömnlös under lågor, ännu
mera brännande än Augustisolens på Skånes skugglösa
slätter. Hvem skulle komma, hvårföre skulle Johanna baka
och hvarfbr såg hon ej ens på honom, då hon annars
brukade vara så vänlig mot honom? frågade han sig tusende
gånger under dessa ändlösa timmar. Blefve klockan då
aldrig fyra? Då skulle hon komma med merafton. Ofta
hade han längtat efter denna måltid under de första
skördedagarna, ty fläskpannkaka med gräslök tyckte Olof om;
men aldrig hade han längtat derefter så, som idag. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
