Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, det beror på om der ej kommer herrskaper med
eller flera mamseller, för då passa de inte för oss och
vi inte för dem,” förklarade Elna Torsdotter, och de öfriga
instämde. Malin såg något flat ut, men Sigrid sade
vänligt: ”Vi skola ej bjuda några stadsboar, då ni ej önska
det, men hvarföre äro ni så rädda för dem?”
”De göra bara narr af oss.”
”Narr, Hanna! det hade jag just lust att se; är ej en
bondes dotter så god som hvem som helst?” afbröt Malin
häftigt. ”Jo, det tycka visst staboarna, för det vi inte
kunna lägga våra ord som de, eller vet besked på flera
kungar än Kristian Tyrann och Karl den tolfte, eller
fuskar efter om solen går eller står, så grina de åt/oss,
der-för kan vi vara för oss sjelfva,” svarade Kerstin med skärpa.
”Men vi kunna ju äfven lära,” inföll Ebba oförsigtigt.
”Lära!” ropade alla, ”lära att bli mamseller och fa
gå ogifta, om ej någon herreslonk toge oss af nåde.”
Per Svensskan inträdde, för att hälsa på döttrarnas
gäster, och lät sig med låtsad motsträfvighet kyssas på
handen af alla, utom af flickorna Assar sson, hvilka ej ens
bjödo till. De sågo nedslagna ut.
”Hvad skulle vi här?” hviskade Malin till Sigrid.
”Vi äro här blott i vägen; låtom oss gå så fort som
möjligt,” ifrade den häftiga Ebba.
”Tyst Ebba, vi ha ingenting att beklaga oss öfver, det
äro vi och ej de, som skilt oss från dem. Så, så, här är
ej stället att disputera öfver bildningens företräden, utan
sen till, att I kunnen visa eder genom att ej ge anledning
till några tvister,” uppmanade Sigrid sina yngre systrar.
”Ta klutarna af er töser! jag ser att svågers töser
genast tatt å sina; hur ska det gå när I blifven gifta och
ska ha dem på hufvudet alltid?”
”Då vänja vi oss väl vid dem, moster,” svarade
Sigrid och gaf Malin och Ebba en varnande blick.
”Kommen nu allihopa, så ska töserna ta fram sina
ja-gåfvor och hemgjuttstöjet, (hemgiften) så ni ska få se’et!
Siri, du tänker väl på att gjöra ihop till er, för det blir
din skam elljes, då söster min är dö.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
