Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skada Kerstiu att bli påmind om, att vi ej här hafva
någon varaktig stad. Min helsa bröts för flera år sedan” —
hennes stämma darrade — ”ett hjertlidatide, säga läkarna;
jag kan ej lefva länge.”
* ”Jösses Siri; inte trodde jag du var ett sån’t skrälle;
du må väl i jössenam inte dö i dessa härninga ugerna,
(veckorna) för då blef det galet för Hans och mej om vi,
för sorgens skull, skulle flytta fram brölloppet, för han har
inte sommarsul (kött och fläsk för sommaren) i huset förrän
jag kommer dit med mitt.”
Lugna dig Kerstin, sulet kommer nog Hans tillgodo i
rättan tid,” sade Sigrid vänligt leende.
”1 ska väl visa er i kyrkan?” frågade Elna
Torsdot-ter då de togo afsked.
”Ja, de är en sak! Johanna, du och jag kunna nock
med heder visa oss i bruadrägten på sista ljusningsdan,”
(lysningsdagen) svarade Kerstin med stolthet.
Fyra dagar före den utsatta brölloppsdagen sprängde
Per Svens gårdsdräng upp på gården till Jon Assars. Den
höga svarta hatten, bomulls vantarna, samt klädet, knutet
kring mun och haka, tydde på något högtidligt.
Gårdsdrängen der, sprang fram för att hålla budets häst, ty det
representerade nu sin husbonde, som ej hade någon son,
hvilken eljest skulle framfört bjudningen. Nils tackade
med värdighet och gick in i daglig-stugan, bockade för
Assarsson och hälsade från far och mor Per Svens, om Jon
Assarsson och alla hans döttrar ville komma till brölloppet.
”Hälsa och tacka, vi ska komma,” svarade Assarsson.
Sigrid bjöd Nils ett glas bärvin, hvarefter han red sin
väg till något annat ställe i samma ärende.
”Fyra dagar skall man således sitta hos svåger och
äta kallt kött och bröd, ty mer än den första dagen få vi
ej någon varm mat! och d| smöret stått på bordet natt
och dag i dam, hetta och tobaksrök, passar det bättre till
vagnssmörja än till smörgåsar; jag ville heldre låta drifva
dit både en kalf, ett lam, två grisar, höns och gäss med,
om det kunde gå an, blott de ville ge oss stekarna varma!”
utbrast Assarsson misslynt. Skall du ha hel eller hälf
för-ning med dig Sigrid?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
