- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
51

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en blick in i stugan genom det öppna fönstret, der katten
satt och solade sig emellan blommorna, och staren höll jagt
efter flugorna inne i rummet; men ej någon menniska
syntes till, hvadan Ebba, tyst och lätt som en fågel, hoppade
in genom den öppna trädgårdsgrinden fram till ett slags
grotta, omgifven af en frodig ligustershäck, hvars qvistar
hon med ett skälmaktigt leende åtskilde, för att sticka in
sin hand och lägga den öfver en derinne sittande
qvin-nas ögon.

”Min lilla vildfågel, är ej du på brölloppet!”

”Nej min egen, lilla förtjusande mamma, det slapp jag
från, tack vare tröskandet på logan, der jag skadacle min
fot,” log Ebba. ”Men kryp nu ur din håla, du käraste
bland alla hexor, och kom med mig in, så skall du få höra
något om dubbelbrölloppet på Svältehammar.”

”Och det tror du intresserar mig?” frågade en liten
fin, blek qvinna, hvars drägt förrådde, att hon ej tillhörde
allmogen.

”Ja bevars, hvad det intresserar; åtminstone att få
veta huru din korp, tog sig ut bland de granna
sidensvansarna der. Dåligt mamma lilla, som alltid.”

”Siden! — hade flera än ni och Johanna?”

”Ah mutter, jag, Icorpen, menade fåglar.”

”Alltid satir! lägg bort den, det blir dig en vana.”
”Ja, och jag blir elak, bitter och menniskohatare, är
det ej så? Det tror du dock ej om mig. Men kom nu
in i vår sqvallervrå, så skall du höra. Du kommer ju
efter; jag skall blott gå i köket och sätta din kaffekittel
på, ty jag får ju kaffe?”

”Ahja, gräddan, smöret och det hvita brödet i korgen
der, håller mig nog skadeslös derför, du vänliga flicka,”
sade frun och såg kärleksfullt efter den bortilande.

Ebba dukade kaffebordet, der under förtäljande om
brölloppet.

”Kära barn,” afbröt henne frun,” hvad har du der?
Kakor af alla slag, och på skänken ser jag ej mindre än
fyra assietter med kall stek!”

”Ja, ser du mutter, det är endast profven på olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free