Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud hjelpa,” sade den ungej mannen och petade bort en
tår ur det mörka ögat.
”Ja,” sade komministersenkan högtidligt, ”det skall
Han säkert, och inom dig sjelf, min son, slumra krafter,
hvilka blott behöfva utvecklas, för att göra dig till en
upplyst och nyttig man i samhället. Jag känner din,
hitintills undertryckta, håg för läsning och skrifning; jag
skall skrifva till kyrkoherden i din församling; han är min
bror, och skall gerna undervisa dig; tro ej, att du är för
gammal att inhemta kunskaper; bry dig blott ej om
okunnighetens undran och tadel. Nå detta allt skall min bror
utveckla för dig bättre än jag — — Olof, du kan ännu
bli lycklig.”
”Ja, om jag kunde få lefva den dag hon behöfde mig
och litade sig till mig.”
”Olof,” afbröt fru Humbla, detta är ingen rätter
önskan; vore det ej bättre, om Johanna blef så lycklig, att
hon ej behöfde anlita någon utom Gud och sin man om
råd och hjelp?”
”Jo, det är väl det likaste,” suckade han, ”och fru
komministerskan skall ju inte försmå att prata för mig,
om mitt sinne skulle vilja svalla, som böljorna vid min
sjöastrand, när vädret blåser? Min mor är gammal och
har glömt huru en menniskas tankar äro i ungdomsvåren.”
Fru Humbla tryckte hårdt hans hand, och stora tårar
droppade ned från Ebbas ögon på den af hans solbrända
händer, som ännu omslöt hennes egen.
”Herre Gud, har också hon känt hvad det vill säga
att mista sin jordiska lycka?” frågade Olof, förgätande sin
egen sorg för Ebbas tårar.
”Nej, Olof,” svarade hon, vänligt leende genom
tårarna, ”de der dropparna gällde dig.”
”Gud välsigne henne — hur skall jag kalla henne ?” _
”Du,” svarade Ebba hjertligt, ”jag vill vara dig en
vän och syster, vill du ej det? Lär dig nu snart att
skrifva, så du kan skrifva till vår gemensamma vän här,
så skola vi båda svara dig, och stundom kommer jag med
far och hälsar på dig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
