Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönder och kunna göra som de villa,” sade gumman och
tog den halfsmälta ”svinisterssmörgåsen” ur den slitna
lä-dertoffeln. ”Ska det va en bit ? Jag har inte bitet å’en”
bjöd hon; ”jaså du vill inte ha; lägg du då af mot
hemmet, så du inte blir stämd till vittne; jag logar, (rensar)
och har ej hört eller sett det bittersta grand. Jeppa
ligger nock i kakelungsbänken, för han tål inte mer än sex
söppar innan han får hönsadöfning.^
Ebba, skrämd af utsigten, att bli kallad som vittne,
skyndade sig mot hemmet; men då hon hunnit nära dit,
sprängde Yifve med sönderrifven rock, blodigt ansigte och
bart hufvud ridande förbi henne. Han höll in hästen ett
ögonblick och skrek med en af raseri hväsande stämma:
”Tacka djefvulen, tös, att inte din far var med, för
här ska lekas jul med bloss och röd hane hos dem som
våga knysta mot Yifve Torkelsson! Hälsa Jon, att vill han
hålla med mig, skall han inte ank’at (ångra det); vi två
kunna göra. kål på hela patrasket.” Han flög bort, så
dammet stod i sky, och det långa raka, kolsvarta håret
fladdrade kring hans blodiga ansigte.
Blek och uppskrämd, inträdde Ebba i salen i sitt hem,
der hon ej trodde sig finna någon menniska, och studsade,
då hon såg Orillon sitta der i den ena beqväma soffan,
med hufvudet stödt mot handen, tankfullt blickande genom
de öppna glasdörrarna ut i den vackra trädgården, hvarest
fruktträden stodo i blomma. Vinrankorna bredde sina
ljusgröna, späda blad öfver den ena tegelmurade väggen;
baronen och Assarsson voro i färd att uppbinda ett
apri-kos-espalier vid en annan, och i den skuggiga
ligusters-löfsalen stod Malin och ordnade en bricka med glas.
Syrener och narrsissor doftade berusande; vedsågarnas såg
ljöd entonigt från gården, af bruten af drängens rop till
oxarna, som vattnades: drick Brog, Brog drick! Stjern
te hoen, drick!”
• Orillon steg upp. ”Hvad Ebba är blek! har något
händt ?” frågade han och tog hennes skälfvande händer.
Hon sade honom i få ord hvad som förefallet.
”Det är afskyvärdt! jag satt just och tänkte på Ebba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
