Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom — — har ni förstått mig, herre? Det bör ju vara
lika mycket i edert intresse, att ej den flicka, ni säger er
älska, blir till en visa i orten, som det är i mitt, att ej
mina döttrar bli det. Farväl till Onsdag; jag bjuder då
äfven baronen; men om eder gamle slägtings väl är eder
kärt, så invig ej honom i hvad som här förefallit.”
”Jag skall, för deras skull, som äro mig kära” — hans
blick hvilade på den dödsbleka Ebba — ”kärare än mitt lif,
efterkomma edra önskningar,” svarade Orillon. Han
bugade sig för Assar sson, tryckte, utan att denne vågade
hindra det, en lång kyss på Ebbas läppar och lemnade
rummet.
Malin hade glidit från soffan ned till Sigrids fotter
och lagt sitt hufvud i hennes knä, och Sigrid lutade sig
ned till henne; de tycktes ej hafva hört sista delen af
uppträdet. . Ebba stod upprätt, stirrande på den dörr,
genom hvilken Orillon försvunnit. En dödstystnad rådde
bland dessa fyra. Assarsson bröt den, i det han sade:
”Stig upp, Malin, nu får du ju brådt att rusta till
förlof-ning med den der —”
”Fader,” afbröt Ebba med flammande blickar och
kinder, ”skymfa ej din dotters tillkommande make, du
nedsätter derigenom dig sjelf; Magnusson och Malin hafva ej
gjort värre — —”
”Än du och adelsvalpen ämna göra detsamma,” afbröt
han med återkommande raseri.
”Du vet, att vi, Johan och jag, aldrig skulle kunna
begå en dylik handling af svaghet, fader,” svarade Ebba
med högburet hufvud; ”men smäda ej den man jag älskar,
om du vill att jag en enda dag längre skall stanna här;
det är ej en tom hotelse; jag kan arbeta, du vet det och
ännu ett till: baron Dubben får ej umgälla din ovilja mot
hans slägtinge. Dessa äro mina vilkor; och lofvar jag i
utbyte, att aldrig besvära dig, min far, med några böner.
Johans kärlek och beständighet, ej du9 kommer att afgöra
mitt öde.”
Den despotiske fadern häpnade öfver sin dotters
djerfva tal, men tjustes äfven deraf i djupet af sin själ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
