Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreställ henne, att det är nödvändigt, att vi ställa till
stort, fötnämt barndop; hon är ännu så bondaktig; jag
kommer in om en stund. Johanna har gin säng i sin
boudpir; du kan lägga dina kläder i entréen,” pratade han
och sprang åter nedåt gården, för att hämta Ebbas
nattsäck ; hon stod, som fallen från skyarna, och stirrade efter
honom.
Var detta den tyste, tafatte bondpojken hon sett vigas
vid Johanna? Var det den ruinerade mannen denne, som
blott talade om kalaser och bekanta, samt begagnade ett
språk och benämningar, hvilka vanligen utmärka halfbildade
menniskor? Af puppan hade blifvit, ej en fjäril, utan en
surrande, förstörande ollonborre.
Ebba gick in till Johanna, som, likt en hvit lilja på
en snödrifva, låg, utan tecken till lif i de vackra dragen;
icke ens Ebbas ankomst förmådde lifva henne; på Ebbas
frågor svarade hon blott: ”Jag är frisk, jag fick ej dö
och icke hon heller, stackars lilla; snart utan ’hem; du
vet väl —”
Mårten kom nu inspringande ifrig och varm.
”Jag har varit nere och bundit upp rankorna i
kapri-folie-löfsalen, Ebba binder några buketter till vaserna och
så ställa vi bålarna dernere i löfsalen; en rykande bål
bland blommor och grönt — Flora och Bachus —
poetiskt och smakfullt, skulle jag tro. Apropos, Ebba, tycker
du ej, att Emerentia, Leonora, Heliose äro ståtliga namn,
eller äro Laurentia, Heliodora, Cornelia grannare; minst
tre skall flickan hafva, råd mig nu,” ropade han muntert.
’Jag tycker det vore nog med Anna; detta namn är
för mig det vackraste, ty så hette min mor, och så hette
äfven Johannas och hon önskar säkert, att hennes dotter
far bära detta enkla, vackra namn.”
Johanna tackade Ebba med en vänlig blick, men
Mårten utbrast, förargad: ”Det skulle just klinga skönt,
att låta de gäster jag tänker bjuda stå fadder till en —
Anna! Jag trodde du, Ebba, vore mera upplyst; men
jag ser, att det skall vara en särdeles lyckligt lottad
natur, som skall kunna befria sig från bondaktigheten, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
