- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
145

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är det väl att dela på när det kommer ut! Jag flyttar då
till Sjöbotorp, som jag betalar kontant; det ligger
närmare staden, så att Anna, min flicka, kan gå i pension
der; jag får allt bråk med Johanna derom, äfvensom om
flickans klädsel, men jag är en man, som förstår göra min
vilja gällande, och hatt skall honhafva; det skall Johanna
med i sinom tid, vänta bara! — Nå, tycker du ej att jag
har rätt ?”

Ebba spratt till; hon hade knappast hört ett ord af
hans lättsinniga prat; hon hade istället stått och funderat
på något medel att hejda honom från den undergång han
Ijlindt rusade till mötes ; men hvad skulle väl kunna
inverka på deune halfbildade, egenkäre tok, som byggde sin
framtid på spellyckans gunst? Hvad skulle Johan rådt mig
att göra härvidlag? blef hennes nästa fråga till sig sjelf,
och derefter höll hon i sitt hjerta ett af dessa tysta
samtal med sin afgud, som hon vid alla vigtiga tillfällen
brukade hålla. Innan hon lärt känna kärleken, trodde hon
sig vid hvarje steg bevakad af sin skyddsengels blickar
och vaktade på sina tankar och ord, att de ej skulle
be-dröfva hennes himmelske vän; denne hade nu antagit
Johans drag, och hon, som på sätt och vis stod ensam i
ver Iden och oförstådd af sina likar, skapade på detta sätt
åt sig en inre verld, full af ljus och poesi, som gjorde
det möjligt för henne, att bära siir saknad och längtan.

Orillon var för Ebba lika nära nu, då haf och
länder skilde dem, som då de, hand i hand och öga i öga,
sutto på den lilla soffan i den gamla, trädomskuggade salen
i hennes hem.

’Jo visst,” svarade hon, med möda lösryckande sig ur
sina tankar på sin älskade, ”det blir nog bra; men gör
nu ingenting förrän Johanna kommer upp; att nu tala
med henne om affärer, är endast att fördröja hennes
tillfrisknande; nämn ej heller något om barndop, så länge
du ej hör af mig; jag väntar nemligen tvänne damer från
Stockholm hem till oss; jag blef bekant med dem vid
ltamlösa, när jag och Sigrid drucko brunn der för några
år sedan; de ämna göra en liten tur i Skåne, och jag har

Slcinska ¿lattboens lif. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free