Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vifve, utan en af hans supbröder, såg henne och sprang
skrattande ut till Vifve samt berättade tor honom, att hans
hustru låg under bordet. ”Jaså.” hade denne då svarat,
’ja. bror, hon är ju mor i huset och har rätt att ligga
hvar hon vill.” Elna hade ej glömt detta hån ; ty i dag
i morgongryningen hade Vifve, tung i hufvudet efter ett
starkt gårdagsrus, gått miste och stupat i brunnen, och
då pigan kom inspringamde och skrek : ”Mor, husbonden
ligger i brunnen !” svarade hustrun, som trodde att Vifve
blott velat skrämma dem : ”Jaså. tös, ja han är ju
husbonde på gården och har rättighet att ligga hvar han vill.”
Men pigan hade skrikit på drängarna ; dock kunde de
oskickliga draggarna förr än uppåt dagen ej få upp hans
döda kropp, hvilken Elna hvarken ville se eller vidröra,
utan hade hon öfverlemnat hela bestyret dermed åt hans
nior, medan hon sjelf stängt in sig lios sina egna
föräldrar.
”Guds hand träffade upphofsmannen till din faders
död, Kerstin, och du borde tacka Herran, att edra
dåraktiga konster ej kunde hafva den åsyftade verkan, att
vara vållande till hans ofärd,” sade Ebba allvarligt.
Dagen före auktionen for Ebba till Mårten Ols’, för
att tillika med fru Humbla befria Johanna från det
smärtsamma bestyret med husgerådets framtagande och räknande.
Under detta bestyr märkte såväl Ebba, som fru Humbla
med bestörtning, att en del af de värderikaste sakerna,
såsom silfver, kopparkärl, ja äfven sängkläder felades. De
sågo sig nödsakade att fråga Johanna härom, emedan
Mårten redan vid deras ankomst rest bort för att ordna om
en vigtig och vinstgifvande angelägenhet, som han sade.
Johanna, som hittills visat en slö likgiltighet för allt,
började nu häftigt gråta och förklarade, att hennes man,
under sista tiden då han varit utan penningar, borttagit
eller, som han uttryckt sig, lånat de försvunna sakerna,
för att skaffa sig medel att bedrifva några högst lönande
affärer.
På fru Humblas fråga, om hon hade någon kunskap
om hvad slags affärer det kunde vara, framtog hon, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
