- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
165

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gamle mannen kom emot henne med framräckta
händer och en så djup sorg i sin blick, att Ebba för en
stund kände sitt mod svigta; men hon fattade sig genast
och bjöd honom glädtigt välkommen och undrade, i ett
"barns lekfulla ton, hvad som förskaffade hennes far äran
af ett så kärt besök, på sednare tider så sällsynt.

Baronen tog ett steg tillbaka. Ebba hade ej
emot-tagit hans framräckta händer, utan endast gjort en djup
nigning. ”Har då Ebba ej,” började han tvekande och
med darrande röst, ”läst olyckshändelsen?”

Hon bjöd baronen en stol. ”Jo,” svarade lion. det
borde varit ett finare öra än den gamle mannens, som
skulle bemärkt vibreringen i Ebbas röst, ’ vi läs1<* det igår,
och jag beklagar sorgen. Lyckligtvis var han ju blott en
aflägsnare anförvandt till Baronen; far och jag talade
just derom för en stund sedan, en kusins son — var det

ej så ? Ja, det var en svår sorg för haus tillämmide–––-”

Assarsson inkom nu; hans första blick på Ebba sade
honom huru han borde bete sig. ”God dag, herr baron!”
hälsade han med sin vanliga artighet. ’’Ett sorgligt
dödsfall, jag beklagar förlusten. Du har ämnat dig bort. Ebba,
ser jag.”

’’Ja, men det brådskar ej dermed : jag lofvade ju igår,
med ditt samtycke, att komma till prostens pä middag,
men nu. då jag hoppas att baronen äter hos min far,
väntar jag att resa till eftermiddagen.”

Baronen uppsteg hastigt. ”Jag tackar, men jag kan
ej emottaga inbjudningen, jag ämnar mig till staden.:

Ebba såg, att han var sårad af deras likgiltighet och
fröjdades deråt; hon förnyade ej bjudningen, ty hon
fruktade hvarje ögonblick, att hon skulle förråda sig; derföre
dr ef hon sin antagna role ända till att hyckla ett slags
nyfiket lättsinne, och sade vid afskedet: ”En romantisk
händelse, som nog- kommer att begagnas af någon
roman-skrifvare. Det måste vara fatalt för den unga, rika
bruden att - —”

” Fatalt, ” af bröt baronen, och en blick af harm och
sorg träffade Ebba; ”ja, här är verkligen mycket som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free