- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
181

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att betala Fält, dels för att kunna fortsätta lotteri och
andra spel, hade han förskingrat största delen af såväl
sina egna, som sin hustrus kläder, medan han» ej vågat
förgripa sig på det öfriga lösöreboet, hvilket tillhörde
Assars-son. För trenne dagar sedan hade han om qvällen begifvit
sig ut i sällskap med Fält; fullt öfvertygade om, att de
skulle komma tillbaka med tunga skatter, hade de
medtagit en handbår och gått åstad till en stor ättehög,
belägen en Ijerdedels mil från Mårtens hem, samt börjat
gräfva i högen. Efter ett par timmars arbete, hade de
inträngt så långt, att de träffat på en mur af stora
gråstenar; de bröto sig derigenom och inträngde i högens
inre, men då började muren rasa. Fält hade då sprungit
upp ur högen, men Mårten kunde ej förmås att följa
exemplet, utan fortfor att bryta och bända på stenarna.
Fält hade ropat ned till honom: ”Mårten gack upp, eller
faller högen på dig!” och hade tydligen hört sina ord med
dof stämma upprepas ur högen, samt derpå förnummit ett
häftigt buller; då sprang han i fyrsprång derifrån *).
Sedan han något hämtat sig från sin förskräckelse, hade han
dock återvändt till ättehögen för att se efter Mårten, och
då hört denne pusta och jemra sig inne i densamma. Fält
lopp då att hemta folk, och efter mycket arbete drogs
Mårten fram undan den nedrasade muren, men så illa
skadad, att han afled dagen derpå.

”Och så,” slöt Boel, som hällde kaffet ur koppen ut
på tefatet och doppade en skorpa deri, ”visste jag ingen
lei vande råd, ty ej ett fnyk pengar fanns i huset, men så
tog jag de styfrar jag sparat ihop då jag tjente till Per
Svens oeh som jag förvarat i min kistelädicka; (en liten
fast låda i kistans ena ända) jag hade tänkt köpa joratöj
(likkladsel) till mig för de fattiga styfrarna, för se, det
blir allt min brudklädsel, och hvarje ordentlig menniska,
hon må vara gift eller ej, tänker ju på att skaffa sig i
tide hvad hon behöfver ha med sig i jorden, samt lite till
begrafning med, som ni veta. Men jag tänkte, det får

*) Verklig tilldragelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free