Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Gräs lefde som sin mors främste tjenare till hennes
siste dag och ville aldrig ens se ¿t någon flicka, sedan han
kommit till att gifva hela sin unga kärlek åt Valborg, som han
ju ej visste vara hans tvillingssyster. Han fick af modern
gården i’ testamente, men öfverlefde henne ej många år. När han
kläddes för att läggas i likkistan, fanns på hans bröst det
eldröda födelsemärket samt den ena af finngubbens blybilder, och
den fick följa med den föregifne Hans Gräs. i grafven.
Men uppe i den gamla borgen går ännu Mettas osaliga
ande igen, utan att finna ro. Ibland vill hon in i det rum, där
hon i lifstiden förbytte barnen, men där mötes hon alltid af den
till kyrkogrim offrade gossen, och då jämrar sig Metta så döt
skär den menniska i själen, som kommer att höra därpå.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
