Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Svartkonstbok.
nder en kort sommarhyila 1S96, då jag slagit mig ner i
en af Skånes mera undangömda skogsbygder, erhöll
jag af en vän, som ftr stor älskare af gamla möbler,
uppdrag att hos en namngifven åbo se om ett af mannen
till salu utbjudet ekskåp någorlunda motsvarade den
därå gjorda beskrifningen samt i så fall afeluta köp af detsamma.
Ehuru uppdraget var föga angenämt för mig, som ej hyser
större förkärlek för maskstunget hupgeråd eller förstår
uppskatta dess rätta värde, företog jag dock ej ogärna vandringen
till det lilla skogshemmanet, ty hoppet om att där möjligen komma
i tillfälle att höra någon ännu icke upptecknad visa, sägen eller
få något bidrag till kännedom om gammal folktro, lockade min
håg. Det gamla ekskåpets historia — det hade antagligen en
sådan — blefve ju en osökt anledning till vidare forskningar efter
folklore.
Inbäddad i den stora barrskogen låg den ensliga gården, grå
eom de gamla furornas långa skägg och med ett tämligen förfallet
utseende. Ett par mossbelupna fruktträd utvisade, att där
fordomdags funnits en trädgård, men nu var den öfver växt af ormbunkar,
vildrosor och björnbärsrankor, ur hvilka rönn och granplantor
kämpade sig uppåt mot ljuset. Mitt värdfolk hade om mannen fällt
omdömet, att han icke ens mäktade hålla skogen från sin dörr,
och det var bokstailigen sant.
Familjen, bestående af man, hustru och fyra telningar, af
hvilka den äldsta var tio år och den yngsta två, hade just slutat sin
tariliga middag, då jag, åtföljd af en ilsket skällande «moppe«, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
