- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
217

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

locket, om jag ser rått på herrskapet. — Erik, du, sätt dig vid
rodret, ty kommer Maria in i de dfir farvattnen med tankarna,
så styr hon snarare efter Noaks ark däruppe, än efter Hobergeta
fyr. — Så, lägg ut på sagohafvet nu, flicka, och börja med
De-dekind! — Den sägnen har flickan i alla fall från mig, och
smaken däraf sitter kanske kvar», sade lotsen, då platserna blifvit
ombytta och vi åter kommit i ro. Och medan båten skar
igenom böljornas mjuka, kullriga linier i jämn takt, och hafvet slog
mot farkostens sidor med ljud, hvilka än hördes som ur djupet
komna skratt, än som halfkvåfda snyftningar, berättade Maria,
och hennes sjungande, utdragna gotlandsdialekt gick i harmonisk
takt med båten, medan vinden sakta gnolade i tackel och tåg.

* *

*



Den urgamle prästen i Garda, som under sina sista tio
lef-nadsår bott ensam med ett par tjänare i prästgården, hade varit
död ett par år och Dedekind hade fått pastoratet.

Muren kring Garda kyrkogård var då mycket bristfällig,
här och där nedrasad, och på andra ställen lämnade
kalkstens-flisorna fritt tillträde för —.»

»Drag i grafvarne», mumlade lotsen.

»För bläst och kalkdamm från allfarsväg. Det hade länge
varit tal om, att muren skulle rifvas och en ny uppföras, men
den gamle prästen hade plötsligen fått cn underlig motvilja för
saken och bönderna tyckte bäst om att slippa utgifter till en ny
mur kring de dödns gård.

Dedekind* var ny på orten, ifrig i ämbetet, en man knappt
fyrtio år gammal, gift, men ännu barnlös efter sex års äktenskap.

Han hade satt sig före, att inom sitt första tjänsteår få två
ting afgjorda: kyrkogårdsmurens rifning cch en vård, rest af
församlingen, öfver den aflidne gamle, kyrkoherden. Detta senar e
var tämligen lätt att genomdrifva, ty bönderna tyckte om den
föreslagna einkriften på stenen: ’Rest af tacksamme åhörare’,
men att tillika rifva muren och uppföra en ny, tvärtemot den
gamles önskan, det, sade kyrkovärdarne, vore ren uppstudsighet
mot den käre herden. Men Dedekind menade i sitt stilla sinne,
att nu skulle hjorden lyda sin nye herde, och han satte sig saken
ännu fastare före.

* Sägnen om Dedekind ocli Garda kyrkogårdsmur förtälj’** ännu på.

Gotland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free