Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ditt tungomål!» utbrast Dedekind förvånad och Erik slog
kors för sig.
Främlingen, som lät kalla sig herr Peder, stannade kvar i
prästgården. Han var, uppgaf han, en ur sitt aflägsna
fädernesland fördrifven lärd, kunnig i flera språk. För öfrigt var han
•en varelse, som mest irrade omkring i skogarne och vid
hafs-stranden. Erik höll tyst öga på både honom och på prästen, ty
han hade sina egna tankar om gästen, fastän denne nu gick i
anständiga kläder.
Dedekind dref nu rent af hänsynelöst på med
kyrkogårdsmurens rifvande; Erik märkte, att ifvern blifvit både honom själf
och församlingen öfvermäktig, sedan pergamentet och herr Peder
kommit i huset.
Tredjedelen af den gamle muren var nu nedtagen;
Dedekind var liksom fastvuxen vid arbetet4 och om nätterna brann
där ljus tills öfver tolfslaget i hans studerkammare. Erik hade
en natt genom fönstret sett, att det gamla pergamentet låg på
ekrifbordet.
Dagen därefter såg prästen blek ut och sporde Erik, om
han nyligen sett till herr Peder.
»Min far», svarade Erik då, »påstår, att det är densamme
skeppsbrutne, som för många år sedan kom hit till den förre
kyrkoherden, men han dref honom från 6ig med bön och fasta.
Då, liksom nu, har han mången natt stått emellan Näs och Fide
och sjungit.
»De sju kyrkorna hafver jag röfvat,
de sju klo8terna hafver jag bränt,
och mången ädel, skön jangfros
både heder och ära bortskämt.»
’ Då blef Dedekind ännu blekare och han tillsade Erik att
stanna inne hos honom öfver natten i hans studerkammare.
Ljuset brann på bordet, men vid midnattstid föll prästen i
djup sömn i sin stol; kanske att Erik också sof, men båda sågo
de dock herr Peder, strömmande våt, inträda.
»Låt muren vara, om du ej kan uppfylla villkoret!» sade
han till prästen. »Jag har varnat den gamle; jag är tvingad
till att äfven tre gånger varna dig. Detta är andra natten, en
gång till kommer jag i denna gestalt. Ve dig, om jag kommer
till dig i en annan!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
