Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kvinnor, mången gång rftknas minnet af, ett ungdomsfel,
äf-ven om detta är af annan art än Erlands.» £)e sista orden
yttrade hon i dörren, hvilken hon därefter sakta stängde efter sig.
En half timme senare återkom frun, nu företrädd af
torpar-enkan, som skulle duka bordet; Gunnar satt då åter i Cecilias
knä, och innan Erland, som öppnade dörren, hann säga ett ord,
ropade barnet: »Nu har jag fått igen min riktiga mor, hon som
gaf mig det granna äpplet.»
»Ja, detta är min fästmö», bekräftade Erland med
glädje-strålande blickar.
»Så hade ändå både katten och skatorna rätt: Vi fingo
storfrämmande eom dugde b utbrast hushållerskan, och tilläde: »Gud
välsigne den, som håller af min husbonde och hans Gunnar.»
Dagen därpå berättades i hela byn, att Erland varit
tro-lofvad ett helt år, och att det varit på den rika fästmöns inrådan
«om han tagit gossen till sig.
»Man märker Täl, att hon ej är en slättbondes dotter; en
af våra hade aldrig gjort det», sade Erlands släktingar.
Men jag minns ändå tydligt, att de alla voro med på det
präktiga efterbröllop i Erlands gård, då jag fick i uppdrag att
dansa med Gunnar, när brudgummen ville dansa med sin brud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
