Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Bölja du inte på slättbovisan bara, utan ge mig mina »kor,
«å gir jag genast till Gren urmakare! Jag ser nu så pass bra,
Att jag kan gå allena.»
Detta var i slutet af Juni. —
Urmakaren hade ej varit på Hallagården sedan den dag,
lian frambar friarebudet, och det kostade honom ansträngning
att nu t&nka på att gå dit. Men lian hade blifvit eggad ar
Björn Knuteson, så att han tyckte sitt anseende som mäklare stå
hårdt på spel, om han ej förmådde bringa reda i denna
gifter-fnålshistoria. Det gällde ju bara, hade Björn sagt, att få veta
Doras verkliga tankar om Ingel; tyckte hon ej om honom, så —
ja, så finge han se sig om på annat håll.
Att få veta hennes verkliga tankar, ja, häröfver grubblade
Gren natt. och dag, tills han trodde sig ha funnit ett sätt, som
gjorde det möjligt att, utan att väcka hennes misstro, få tala med
tienne. Gren var dock af idel ängslan en sjuk man, när han en
dag i början af Juli kom linkande till Doras hem.
Hon stod på gräsplanen utanför trädgården, med ryggen
vänd mot vågen, och säg honom ej förr än han hälsade »Guds
fred!»
»Tack», svarade hon och ville gå in i trädgården.
»Skulle ödmjukast fråga, om Gunnar valt ut de tre fattign,
«om han i år vill bekosta resan för till S:t Olof? Jag har
blifvit så usel med kramp i. min ena fot, så jag till sina stunder
inte kan gå. Men det år ej för mig att tänka på en två, tre
dagars lång resa med offer och allt, om jag ej finge fri skjuts.»
»Det tänker jag Gren kan få. Far bar gifvit mig lof att
«jälf välja ut de tre, men jag har ännu inte tänkt vidare på
saken.» Dora fick en egendomlig lust till resan vid tauken på,
att den gamle urmakaren och hon då kunde ostörda tala med
fcvarandra. Hon skulle nog locka honom att tala om det, hon
helst ville höra. —
»Per skomakares flicka är så illa belagd med hudutslag»
sade han.
»Då ta vi henne med. Vet Gren en tredje?»
Då fick Gren en plötslig ingifvelse, född af hans lust att
få något ljus i saken genast. »Vi behöfde allt ha en, som kunde
(aga vara på den lilla flickan», sade han och-sökte se helt
likgiltig ut, fast hau kände, hur han satte allt på spel.
»Mjölna-rens Elsa har fått svår tvinsjuka, det vore en lycka för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
